Jag längtar hem

Hela mitt yrkesverksamma liv har jag varit på resa.

Ca 300 000 mil har jag kört bil och om jag beräknar att snitthastigheten varit ca 60 km/tim, så betyder det hisnande 5,7 år som jag slösat bort på att resa. Det utgör nästan 10% av hela mitt hittillsvarande liv.

Då finns det dock många många som befunnit sig i sina fordon betydligt längre.

Jag tänker på alla yrkeschaufförer.

Hur ensamt liv är inte detta, att aldrig få vara stilla i lugn och ro i harmonisk samvaro med sina kära?

Nu har jag ägnat ytterligare 5 dygn till något så meningslöst som att vara borta från den plats och de människor jag trivs med.

Vad har jag då åstadkommit under den tiden?

Att sitta koncentrerad och visa upp sitt röstkort, i säkert betydligt över 600 avgöranden, har då inte fört mig själv särskilt mycket närmare något mål jag har.

Snarare känner jag mig som en som re-agerar på andras upplägg, snarare än att jag kunnat agera utifrån min egen skaparlust.

Förvisso, det ska erkännas, har jag lärt mig mycket om apostrofering, kontraproposition och likvärda alternativ, samt hur man styr en ordförandeklubba i mycket tillkrånglade ärendeuppställningar.

Men jag kan inte se att det är något jagkommer att ha någon större användning för utifrån de planer jag har för framtiden.

Jag längtar hem !