Mitt första år i Vilhelminas kommunstyrelse
Jag hade nog räknat med en mjukare inkörningsperiod, men upptäckte ganska snart att detta kommer att bli en tuff match för alla inblandade, inklusive mig själv.
Jag vet inte hur det sett ut innan, men med et verksamhetsunderskott på drygt 30 miljoner, så blev det ingen inkörningstid alls, utan fullt pådrag på alla fronter. Att sitta i opposition ska ju först och främst innebära huvuduppgiften att granska och peka på alternatvi till de beslut majoriteten fattar. För den opposition jag nu hamnat i blev det mer frågan om att bidra och stötta en grannlaga uppgift att tillsammans med alla andra hitta en väg vi kan enas kring och som verkligen ger resultat.
Att kunna göra lika stort grundarbete som majoritetens heltidsarvoderade kommunalråd låter sig inte göras på ungefär den tiondel av tiden jag har till förfogande, men man får göra så gott man förmår med den tid man kan avsätta. Dessbättre har denna situation även medfört ett seriöst mottagande från den knappa majoritet som idag har huvudansvaret och det har inneburit att alla förslag noga beaktas oavsett vem som lägger fram dem. Det gör även att vi fått lämna förfäktandet att det och det förslaget är vårt partis och det förslaget är ert. Istället bollas ett förslag vanligtvis fram och tillbaka kors och tvärs över partigränser och växer steg för steg fram till något vi alla (eller de flesta av oss) anser vara den bästa kompromissen.
På det sättet tror jag vi finner den mest hållbara vägen framåt mot balans i ekonomi och balans emellan konfrontation och samverkan.
Det jag dock är mest tillfreds med är det utomordentligt smidiga styrelsearbete som ger mig fundamentet på vilket jag står staidigt i mitt uppdrag. Någon gång har det svajat till lite, men helt dominerande är konsensusbeslut vi lyckas ta efter yviga debatter inom partiet. Jag ser det som den vikitgaste enskilda faktorn till att vi kan hålla en tydlig och konsekvent linje i umgänget med övriga partier. Vi är absolut inte perfekta i det avseendet ännu, men har kommit en god bit på väg, kan jag nog tycka.
På det hela taget får jag nog konstatera att jag trist bättre i storm än i stiltje!
Senaste kommentarerna