Vad skapar motivation ?

När man kan komma hit som 14-årig ensamkommande flyktingbarn utan språkkunskaper i svenska och sedan snart nog prestera bättre än våra egna infödda, då undrar jag hur det har blivit med uppfostran och motivationen?

Har vi fått en sönder curlad generation eller vad är det som har hänt?

Hur skapas motivation?

Mitt livsmål var definierat just precis när jag vid 14 års ålder bestämde mig för att ta mig upp ur fattigdomen. Det tog ett helt livsverk att genomföra, men målet har alltid stått tydligt under hela livet.

Måste det till umbäranden för att motivationen ska uppstå?

5 kommentarer

  1. Monika Gebart

    När jag läste rubriken var min spontana reaktion, tydliga mål, stort intresse.
    Efter att ha läst mer slås jag också av tanken har vi det för bra, har vi inget att kämpa för, inget som skapar motivation för våra unga ?
    Hur peppar vi våra ungdomar att hitta motivation att kämpa för att utvecklas och bli bättre. Kan man hitta motivation genom att ställa upp för andra, hjälpa till så att en medmänniska får det bättre ?
    Hur bibehålla motivationen då man till synes nått sina mål.
    Är det lättare att hitta motivation då man är i underläge, då man måste kämpa för att ta sig fram.
    Är det svårare att bibehålla motivationen om man nått sitt mål och ändrar fokus från att kämpa till att bevaka sina rättigheter.

  2. Leif Danielsson

    Fråga A-S Gavelin. Jag var oförskämd nog att påstå att ungdomar visst kan få sommarjobb, men att man måste visa lite egen initiativförmåga och inte bara förvänta sig att kommunen skall fixa sommarjobben. Fru Gavelin höll på att spricka i sin upprördhet över att jag hade mage att ”racka ner på vår fina ungdom”. Jag brydde mig inte om att svara, för det skulle inte leda någonting positivt.
    Den allmänna trenden tycker jag mer och mer har blivit att olika samhällsorgan, som skola, arbetsförmedling, socialtjänst etc. förutsätts lösa alla problem för vilsna ungdomar. Tom. ungdomars uppfostran har ju mer eller mindre övergått i statens tjänst via dagis, förskola, skola. Inget ont i detta, men jag vill nog påstå att ungdomarna vävs in en kokong som skiljer sig totalt från den brutala verkligheten.
    När de lämnar, förhoppningsvis gymnasiet, och skall börja leta jobb, upptäcker de förmodligen att
    det ställs ganska tuffa krav från arbetsgivare för att få ett jobb. Att då hamna i en värld som är så totalt olik den som de upplevt under sin uppväxt, en kravlös skola och som du säger, curlingföräldrar,
    kan inte vara optimala förutsättningar för att komma in i vuxenvärlden.
    Om jag med sådana åsikter rackar ner på våra fina ungdomar, får jag väl ta det.

  3. Ann-Sofie Gavelin

    Hej,
    Intressant Leif Danielsson! Du skrev på Tyck Till ”I min ungdom, läs de 4 vedervärdiga åren i realskolan, jobbade jag varenda sommar med skogsplantering eller hyggesbränning.
    Dessa jobb finns kvar(förutom bränningen) och jag skriver med stolthet att min systerdotter har tjänat bra pengar varje sommar med denna sysselsättning. Men man får ju inte vara lagd åt det lata hållet.
    Den som vill tjäna en hacka på sommarlovet kan definitivt göra detta, men det krävs faktiskt lite initiativförmåga och inte bara sitta och vänta på att kommunen/staten skall fixa tillvaron.
    När skoltiden är över väntar en tuff verklighet och att vara förberedd är bäst.

    Förutom att räkna upp jobb som fanns för ungdomar då för tiden och som inte finns kvar svarade jag…
    ”Jag blir ”förgrömmad” då vi ”klankar ner” på våra ungdomar! Frukten vi skördar som uppfostrare och vägvisare. Vi lever NU, inte DÅ. Ge då planteringsjobb till så många ungdomar som möjligt! Bara 1 av mina 3 fick ett. Jag satte till körkortet. Politikerna säger sig ha flera jobb och att locka kvar ungdomarna, som mål.
    Orkar du stanna där det låter … ”Men man får ju inte vara lagd åt det lata hållet. Den som vill tjäna en hacka på sommarlovet kan definitivt göra detta, men det krävs faktiskt lite initiativförmåga och inte bara sitta och vänta på att kommunen/staten skall fixa tillvaron”. …?

    Du får gärna ”klanka ner” på våra fina ungdomar om du vill.
    MEN… jag gillar det inte.

    Och du tycker att du pratar om samma sak nu. Och att jag skrev det du påstår. Då har vi ju tur att lösningen på att öka motivationen är så enkel som att klandra på våra ungdomar! Fast jag tycker, att du kommer närmare sanningen med orden här ovan ”..men jag vill nog påstå att ungdomarna vävs in en kokong…”mm, där du inte lägger över all skuld på våra ungdomar. Och ditt ord curling, Göran, kanske är rätt? Att vi fått det för bra är mig inte främmande. Det är vägen till målet som är det viktigaste. Jag hördes ju också curla mina barn när de gick i skolan, när jag skjutsade dem dit. Fast jag hade inte lika flotta bilar som skoleleverna. Efter skolan fick dom sköta sig själva, men så for dom utomlands och på behörigt avstånd hahhah…
    Men när jag nu är med barnbarnen måste jag skicka med dem lunch och mellanmål till skolan, både i Norge och USA, precis som vi när vi gick realskolan,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.