Det (S)kamlösa hyckleriet

Hur står det egentligen till med Svenska socialdemokraternas ledare och dessas trofasthet mot den ideologi de ställt sig i bräschen för?

Ett par personer som blivit kända genom TV har tagits under sossarnas vingar och beretts nya karriärmöjligheter därigenom.
Kent Härstedt som var en av TV:s uppmärksammade överlevande från Estoniakatastrofen som av partiet frick en rak utstakad karriär rakt in i riksdagen med miljonlön.

Jan Emanuel Johansson fick efter sin medverkan i TV-såpan Robinsson även han en raketkarriär inom (S). Hans meriter i övrigt har jag inte kunnat se skulle ge honom ett berättigande till den riksdagsplats han innehade 2002-2006 samt 2009-2010. Därefter kunde han med hjälp av sin nyvunna status enklare förhandla till sig kontrakt som nybliven privat entrepenör och grundade Folkhemmet Integration AB som drev hem för ensamkommande flyktingbarn. Han sålde sedan detta till riskkapitalister för en kvarts miljard kronor. Samma typ av riskkapitalister som han tillsammans med sina partikamrater tidigare kritiserat  hårt ! Jan Emanuel kör nu omkring i en Lamborghini och har en sportbåt i samma stil och klass. Solidariteten sitter rätt ytligt har jag förstått.

Noteras kan även att det var förre socialdemokratiske finansministern Per Nuder som hjälpte Jan Emanuel att genomföra affären med riskkapitalisterna. För detta fick Per Nuder en liten provision om 12 000 000 kronor.

När Jan Emanuel blev misstänkt för skattefusk bistod Thomas Bodström,  f.d. justidieminister under Göran Perssons regim, som hans advokat.

I ett tidigare nummer av den social­demokratiska idétidskriften Tiden redovisar Daniel Suhonen och Felix Antman Debels en uppseendeväckande namnlista på socialdemokrater som sålt sig till storkapitalet.

Göran Persson har blivit ”konsult” på ett utländskt företag,

Pär Nuder på Wallenbergföretaget EQT,

Björn Rosengren på Stenbeckföretagen,

Erik Åsbrink på Goldman Sachs,

Thomas Östros har blivit vd på Bankföreningen.

Mona Sahlins förre stabschef har hoppat av till privatvården och så vidare.

Från Göran Perssons ­ministärer 1995 till 2006 har inte mindre än 13 av 44 ministrar hoppat av till storföretag och riskkapitalister.

Med miljonlöner köps f.d. politikerna över till den förre motståndaren. För storkapitalet är det ändå strunsummor för att kunna köpa social­demokratiskt inflytande. Mycket står på spel. Det gäller att skaffa sig många tentakler djupt in i det regerande partiets inre kretsar för att försäkra sig om att vinsterna på 9 000 000 000 bara under 2012 skulle kunna fortsätta strömma in. Med köpta sossar kan storkapitalet skapa sig en rörelsefrihet på den svenska marknaden som saknar motstycke i den övriga västvärlden och man måste leta sig ut till bananrepublikerna i Afrika och Sydamerika för att hitta jämförande fribrevsförhållanden som här.

Köpta socialdemokrater som exempelvis Widar Andersson (Akademedia) ­har drivit ursinnig ­agitation för att ­bevara vinstsystemet i välfärden.

Det finns ett ord för sådana som byter åsikt efter vem som betalar mest. Det mest förbluffande och oroande är den skamlöshet med vilket dessa män tillåter sig kappvändandet i offentlig åsyn ? Totalt skamlösa kan det synas.