Vattenkraftens miljöanpassning livsavgörande för glesbygden

Den 16 november överlämnades ett idédokument om hållbar vattenkraft till Miljö-
och Energiministrarna. Förslaget är skrivet av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV)
och Energimyndigheten. Förhoppningen är att riksdagen ska anta ett långsiktigt
beslut om vattenkraften och säkra svensk energiförsörjning.

Men förslaget behöver revideras så att social och ekologisk hållbarhet genomsyrar hela strategin.
Vi som undertecknar denna artikel ser att de två myndigheternas strategi negligerar de regionala
behoven och ställer en näring mot en annan: energi mot turism. Därmed begränsas den lokala och
regionala utvecklingen i Norrlands älvdalar än mer.

Omodern vattenlag från 1918
Den avgörande orsaken att svensk vattenkraft ännu inte miljöanpassats beror på att den inte lyder under miljöbalken, utan under 1918 års vattenlag. Vattenkraftsbolagen har ännu inte behövt betala för sin miljöförstörelse.

Nationell strategi för energiproduktion
Den föreslagna nationella strategin placerar Luleälven och Göta Älv i Grupp 1, vilka har högst prioritet för vattenkraftsproduktionen.

Grupp 2 har näst högsta prioritet i vilka Skellefteälven, Ångermanälven, Indalsälven och Ljusnan ingår.

Det betyder att samtliga storskaligt utbyggda älvar ska användas för rikets vattenkraftsproduktion under överskådlig tid, och att de har så hög prioritet att miljön nedprioriteras till ett minimum.  Dessa älv-län som bidrar storskaligt till statskassan, får i gengäld leva med kilometerlånga döda torrfåror, sänkta fastighetsvärden, stopp för fiskvandring, eroderade strandbrinkar där lagskyddade fornlämningar årligen rasar, farliga strömmar och risk för översvämningar. Social hållbarhet finns inte alls med som hållbarhetskriterium i strategin.

Landsbygdsutveckling möjlig till försumbar kostnad!
Sveriges miljöorganisationer har i rapporten Rikedomar runt rinnande vatten visat på en rad exempel
globalt där miljöåtgärder i vattenkraftsälvar genererar en positiv företagsutveckling genom turism.
Svenska vattenkraftsälvar kan generera 11 miljarder kronor per år i turismintäkter om den storskaliga vattenkraften miljöanpassas. Kostnaden är framförallt energiförluster som enkelt pareras genom
ökande nederbörd och effektiviseringar av kraftverken. Utväxlingen i andra änden är nya arbeten.
Levande älvar skapar förutsättningar för företagsutvecklande bygder.

Mijöåtgärder med bibehållen energiproduktion
Flera älvdalskommuner, med Jokkmokks kommun i täten, levererar miljardintäkter till statskassan,
samtidigt som de är hårt drabbade av utflyttning och minskad tillväxt. -Ska vi acceptera att viktiga
hållbara utvecklingsmöjligheter fråntas oss? En miljöanpassning av vattenkraften skapar refuger för
liv i älvarna. Naturen är en resurs för fler än bara för kraftindustrin. Miljöanpassade älvar skapar
ekosystemtjänster för invånare såväl som besökare. Att samtidigt kunna producera energi till Sverige
nationellt är en bonus men får inte vara överordnad hållbarheten lokalt.

Nationell strategi med likvärdig hänsyn till energiproduktion och miljö
Vi vill att Sveriges regering och riksdag utvecklar en strategi som  skapar ekologisk, social och
ekonomisk hållbarhet i alla vattenkraftsälvar. Sverige har möjlighet till helt förnybar elproduktion
med samtidig hänsyn tagen till biologi och regional utveckling.
Får nuvarande nationell strategi genomslag i riksdagen och i genomförandet av EU:s vattendirektiv,
då permanentas en ohållbar rovdrift av de största älvdalarna och deras samhällen, varav de flesta
ligger i norra Sverige. Det är nu upp till er politiker att se till att så inte sker. Älvar och deras biflöden
utgör livsnerver i sina regioner. Låt inte vattenkraften vara ett hinder.

Lule älvdal
Kurt Lundström, Siri Lundström, Lule Älvdals Serviceorgan
Nils-Olov Lindfors, Sunderbyn, Landstingsledamot Centerpartiet Norrbotten
Roland Boman, partiledare Framtid i Jokkmokks kommun
Inger Lundberg, ordförande Liberalerna Älvsbyn
Vaisaluokta sameby
Porjus byasamfällighet
Padjerim byalag
Vuollerimgruppen/Vuollerims byalag
Porsi byalag
Skellefteälven
Andreas Westerberg, Liberalerna Skellefteå

Ångermanälven
Kristdemokraternas Vilhelminaavdelning
Ångermanälven-Faxälven och Fjällsjöälvens Fiskeråd
Gunder Lidén, ordförande Sollefteå Fiskevårdsområde, kommunfullmäktige
Meåforsens fiskevårdsområde,(Faxälven) Alvar Norlén

Ljusnan
Jan Lahenkorva (S), ledamot kommunfullmäktige Bollnäs
samt
Maria Lundqvist-Brömster, ordförande Liberalerna Västerbotten
Ewa Larsson, ordförande Gröna kvinnor
Bernt Ove Viklund, arkeolog
Roland Sjögren, gruppledare Kristdemokraternas Lyckseleavdelning

Länkar:
– http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2014/gemensam-nationell-strategi-for-
hallbar-vattenkraft/
– http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/publikationer/rapporter/angermanalven/
– http://www.wwf.se/source.php/1603344/rikedomar%20vatten%202.pdf

• Vattenkraften är fossilfri och energin kan till viss del lagras men skadar miljön
• i älvdalarna och i havet.
• Svensk vattenkraft lyder under 1918 års lag och har ännu inte behövt betala
• för sin 100-åriga åverkan på miljön i älvdalarna.
• Hållbar vattenkraft kan bidra positivt till älvdalarnas miljö och
• socioekonomiska utveckling.
• Rapporter visar att små miljöåtgärder i vattenkraftproduktionen ger stor
• effekt.
• Svenska vattenkraftsälvar har en turismpotential motsvarande 11 miljarder
• kronor per år om energiproduktionen är hållbar.
• Ett förslag till en nationell strategi för hållbar vattenkraft lämnades i juni
• 2014.
• Den nationella strategin offrar norrlandsälvarna och tar ingen hänsyn till den
• regionala socioekonomiska utvecklingen.