Sorgens kraft

Det sägs att sorg är summan av alla de motstridiga tankar och känslor som våra förluster väcker inom oss. Sorgen är något som förknippas med att någon nära har dött, men sorgen kan ju yttra sig i så mycket mer. Klart är att sorgen är ett resultat av något vi har förlorat eller håller på att förlora. Något som aldrig mer kommer igen. Sorgen finns kvar så länge vi inte förmår oss att släppa taget. Men det är lättare sagt än gjort.

Sorgen kan ställa sig i vägen för våra drömmar, blockera våra förväntningar om framtiden. Det går inte ta en genväg. För att bli fri måste allt som hänt gås igenom i tankarna; det som blivit gjort eller ogjort, det som sagts, det som borde blivit sagt – och det gör sorgen än smärtsammare. Vad gjorde jag för fel? Hade jag i vissa hänseenden rätt? Allt måste bearbetas, annars blir jag aldrig fri. Kanske är det även så att det krävs ett visst mått av hat för att göra sig fri från den man älskar. Vet inte.

En gång i livet, var jag mycket ung och älskade intensivt. Jo, så var det vill jag minnas. Men det blev inte som jag tänkt. Hon försvann. Jag vägrade att sörja henne – över min döda kropp. Så jag flydde i geografin, drog till Oslo för att leva livet. Men jag glömde att JAG följde med på den resan,att mina tankar, mina känslor förflyttade sig med mig i geografin. Där i ett litet rum i Oslo slog sorgen till med full kraft. Jag höll på att stryka med. Jo, jag lärde mig en del om sorgen efter den händelsen, förstod hur en människa fungerar och fick full insikt i vilken kraft känslorna kan explodera i en mänsklig kropp.

Men denna insikt befriar min inte från sorgens smärta och att jag för varje gång upprepa processen.

Som jag gör nu. Sörjer.