Bränna fönna

Så här års brukade jag och min far bränna fönna, fjolårsgräset, på myrarna i Baklandet. Pappa blötte fingret i sin mun, satte upp det mot vinden för att ta reda åt vilket håll elden skulle anläggas. Elden frasade till i det tunna, torra gräset. När allt var klart var myrarna sotsvarta. men det dröjde inte länge innan det nya, friska och gröna gräset tog över. Bort med gamla för att släppa fram det nya. Som i livet självt.

Börjar bli klar med tidningsjobbet. Merparten av texterna är korrekturlästa. Alla bilder har blivit levererade. Ska ner på stan för att höra hur det går för de som ställer upp soppköket nere vid Vasaplan. De serverar soppa till behövande, hemlösa och de som saknar rötter. Efter att man under en lång rad år monterat ner välfärden och dess trygghetssystem, så är soppköken nödvändiga. Människor har hamnat vid sidan om, utanför sitt sammanhang. Så ser det ut i vårt land.

Eller som Ulf Lundell diktat: ”Välsigna en främling i en främmande stad, det kan vara din bror eller syster.”