Storregion på G – igen …

Ja, det blev en hel del gjort i dag – trots att starten, tiden från vargtimmen i gryningen och fram till lunch, höll mig fångad i en tung känsla av hopplöshet. Men det blev till slut en hel del planeringsarbete kring mitt författeri och utgivningen av boken i mars och även en del som rör berättarföreställningen ”Bland ved, rabarbersaft och andra passioner”. Det var en del bibliotek som ville ha affischer, sen hade det blivit fel datum, fel orter på vår fb-sida. Så tiden rann i väg. Räkningarna betalades vilket gjorde att bankkontot minskade rejält. Men jag klarar mig. Men dagens bästa insats var när jag röjde på skrivbordet. Hittade en massa pärmar och papper som rörde faktainsamlingen till den deckare som aldrig blev av – 2009. Hade lagt ner ett jäkla förarbete, men jag vill minnas att jag aldrig fick till intrigen och att karaktärerna inte blev trovärdiga. Nä, några deckare kommer jag nog aldrig att skriva. Det är inte min grej.

Kort samtal med Lena. Blev genast glad – och och i morgon tar jag bussen till Skellefteå och hälsar på henne. En snäll kvinna, en smart kvinna och snygg. Sådana gillar jag!

Ser att tankarna om ett Storlän är upphottad igen, en Norrländsk storregion – till ytan. Den debatten har kommit och gått, ungefär lika ofta som man måste släpp ut katta. Minns ju dessa diskussioner från den tid jag jobbade på Länsstyrelsen 1999-2004 – men var gång man skulle diskutera var regionens ”säte” skulle ligga, Luleå eller Umeå, så bröt förhandlingarna samman. Att vi i Norr måste ”hitt på nåt ihop”, torde vara nödvändigt – men då ska inte ansvariga politiker glömma bort att upplysa medborgarna om det ”demokratiska underskottet” som uppstår – färre folkvalda som representerar fler medborgare, då den geografiska ytan mångdubblats.

För övrigt har jag i afton avklarat veckans rakning av skallen. Har sedan länge gett upp hoppet av hårtestarna på sidorna och i nacken ska få mig att se yngre ut.