Fler fattigpensionärer

Gårdagen gick i solens tecken, vilket gett konsekvenser i form av en bränd mage och flint. Men så ska det väl vara när min klorinblekta kropp kommer i kontakt med den första vårsolen. Det var underbart att kunna ta årets första promenad i skogen; att gå in i tystnaden  som bara stördes av fågelkvitter och vinden som susade i trädkronorna.

Fattigpensionärerna blir fler och fler, men det är väl konsekvensen av att vi spelat Monopol med pensionspengarna på aktiemarknaden. Drömmen om att ständigt växande fonder skulle ge oss stor avkastning på ålderns höst, var en naiv dröm som många kritiker varnade oss för. Hur stor del av pensionspengarna har inte åkt ner i fickorna på bankarnas och försäkringsbolagens kostymnissar som lovade administrera våra fonder i en evigt, ständigt växande kurs?

Pensionsmyndigheten säger nu att Sverige får allt fler fattiga pensionärer. Nästan en kvarts miljon svenska pensionärer lever under EU:s fattigdomsgräns. De får mindre än 11 000 i månaden och då är hyran inte betald. De allra fattigaste pensionärerna är kvinnor som tjänat dåligt och därför får en ännu uslare pension. Mer än varannan kvinna tvingas ansöka om statligt grundskydd, det som brukar kallas garantipension. Åren när livet börjar hamna i ett sluttande plan och då man kanske skulle vilja, våga göra sådant man inte hann under åren då barnen och jobbet tog all tid – blir till ett liv då pengarna knappt räcker till mat. Jag blir utifrån detta faktum förbannad när jag hör mantrat: ”Sänk skatten för de som är bäst beställda i vårt samhälle!” Denna politiska idé vill med andra ord skapa ett än mer orättvist samhälle – något som på sikt är farligt. Ojämlika, orättvisa samhällen är en grogrund för våld och extrema politiska och religiösa idéer.

För övrigt ska vi denna dag cykla ner på stan och glo på folk och handla ett och anat.