Vi och dom

Blått och solsken utanför mitt fönster häruppe på Pig Hill. Gott. Sov ut till klockan sex efter att försökt följa omröstningen till sitt slut – talar om upplösningen av Mellon. Men jag blev tidigare under kvällen totalt utmattad av denna aldrig sinande mängd av treminuterslåtar, som alla lät snarlika. Det var sju-åtta låtar som var identiska – det enda som faktiskt gick att skilja dem åt var att de framfördes av olika artister. Fast de lät ju likadant. Somliga verkade klonade. Men jag ska inte gnälla, det är en okej underhållning en lördag i mitten av maj och det är ett imponerande antal tittare i Europa, Australien och USA som följer denna omöjliga form av tävling. Vad gäller själva omröstningen har nu forna östblocket anammat ”kompisröstandet” som de nordiska länderna införde redan på 70-talet. Länder i samma region byter således tolvpoängare med varandra.

Kaffet smakade gott. Hämtar en kopp till – det är jag värd.

Det spelas en hel del hockey i dessa tider: Hockey VM i Ryssland. Medan de övriga storlagen matar på med den ena NHL-spelaren efter den andre, så tackar de svenska proffsen nej till landslaget. Skyller de inte på nageltrång, så har de en tid att passa hos frisören eller så har de lovat att spela golf med en avlägsen släkting. De som tackar nej till detta VM borde vara diskade till World Cup i september, då alla lagen får ställa upp med sina bästa lirare. Låt då svikarna kasta dart. I omklädningsrummet.

För övrigt är en uppdelning av VI och DOM något som vi ska låta bli att göra. Det har skett så många gånger under historiens lopp och alltid slutat illa. ”Vi” brukar ofta få en högre status än ”Dom” – och för att förstärka detta spär vi på med myter och fördomar. Och vips – så är vi där igen. Det lär gå lika illa den här gången …