Stryka kläder

En mellandag. Ensam i min trerummare. Mitt-emellan-väder. Grått mestadels, men emellanåt bryter det blå igenom och släpper fram solen – korta stunder. Skrivit en hel del och däremellan sett på TV (fråga mig inte vad) och stått vid strykbrädan och attackerat skrynkliga skjortor. Såg ett sådant där ”TV-säljprogram” för nåt år sedan där man hängde upp skrynkliga skjortor på en galge, sen plockade den något korpulente och pratglade TV-säljaren fram något som påminde om en dammsugare med slang och ett något mindre munstycke. Det som liknade en dammsugare var i själva verket en slags ”ångmaskin” och genom att dra munstycket med rykande ånga över skjortan så blev den fri från skrynklor i ett kick. Jag hade tänkt köpa en en sådan – men blev tvärsnål. Istället beställde jag en maskin som kunde skala apelsiner. Fiffiga grejer!

Ebbe Brändström från Maltträsk körde skolbussen mellan Baklandet och Lycksele, och varje dag från årskurs ett till sjuan åkte jag med Ebbes buss. Det var han som kom på att jag skulle plocka in postväskorna längs vägen in till Lycksele. Jag hängde ut genom ett sidofönster medan Ebbe skrattande höll fast mig i byxskärpet, sedan sträckte jag ut armen och fångade väska efter väska som hängde på rangliga pinnar längs vägen. Ebbe var en fantastisk historieberättare – varje dag så kunde han leverera minst tio nya skämtbitar. Nu har Ebbe lämnat oss. Mina tankar går till hans anhöriga.

För övrigt så ska jag stryka vidare – med ett gammalt, hederligt strykjärn.