Svag i tron

En jävligt usel dag. Sänkt, på dåligt humör, rädd, orolig och uppgiven. Borgfreden är slut. Jag är sjuk och det vet väl varenda männisch, men ibland undrar jag om jag själv verkligen fattat det – om jag faktiskt lever ett liv  i förnekelse. Hör titt som tätt att jag stryker med av en covid-19 attack: Överviktig, astma, insulinbehandlad diabetes, stroke, Parkinson och under ytan är jag sårbar för bipolär sjukdom, paniksyndrom, ADHD en jävla soppa, dyslektiker, färgblind.

Tionde veckan i isolering. Överlever och tar rygg  på Folkhälsomyndigheten, följer rekommendationerna på samma sätt som jag agerar när jag reser med flyget. Jag skäller inte ut piloten och påstår att han med berått mod tänker störta planet. Det handlar om tillit. Utan tillit blir vi vilsna och misstänksamma. Vem kan jag lita på i dessa tider, då experterna och regeringen nu får på skallen för att ha fattat felaktiga beslut i FEBRUARI. Då som nu är problemet hur man ska agera i framtiden om nu inte är har en spåkula (eller har en rödalinjen direkt till Gud …). Vi vet inget om framtiden.

Blev fullkomligt skogstokig då Ebba och Åkesson i måndags gjorde tarvlig, egoistisk partipolitik av en pandemi som omfattar mest hela världen. Retorik-Ebba är lika mjuk som en runsten och säger (på fullt allvar) att s-regeringen har låtit folk dö med berått mod. Mördat?

Men för att vinna striden mot corona och covid-19 måste vi handla i solidaritet med de som är svaga (de allra minsta), och detta gör jag i all ödmjukhet (känner du din syster och bror?) Men för att klara av dylika handlingar måste man kunna känna medlidande och empati. Det föds vi inte med, sådana egenskaper får vi träna på var eviga dag. Livets ord Ebba är uppenbarligen drillad i framgångsteologin där man menar att sjuka, olyckliga, fattiga har sig själva att skylla. Är man svag i tron så får man ingen hjälp från Gud. Däremot så belönar Gud de framgångsrika – för de är starka i sin tro.

Jag är nog inne i sorgens andra fas – då man lätt blir förbannad på alla och envar, särskilt de som har is kring hjärtat. Inte bra att resa upp mig så … då jag blir sämre i min Parkinson var gång Retorik-Ebba dyker upp i rutan. Jag är milt  sagt avogt inställd till den damen.