Is till punschen

Covid-19 har vänt upp och ner på vårt resande. Visserligen har resandet till en del länder blivit tillåtna, men det finns inga tomma, smittfria fläckar på vår jord dit vi riskfritt kan bege oss. Pandemin pågår alltjämt, många fruktar en andra våg. I det läget öppnas gränserna och resebolagen tar chansen att packa flygplanen proppfulla. Häromdagen åkte ett gäng soltörstande svenska semesterfirare till Grekland. Skulle väl gissa att hälften återvänder smittade av coronaviruset.

Vi kan inte fly från en pandemi

Även om grekerna längtar efter att få tjäna en slant på dumdristiga turister, så har ju Grekland ännu inte hunnit ställa om från isoleringen och få ordningen på transporter och logistiken kring livsmedelsförsörjningen. Något som fått några av de tillresta svenskarna att rikta kritik mot sitt resebolag (och grekerna) för att frukosten och middagsbuffén varit allt för klent tilltagen. Fattades månne Kalles kaviar, husmansbröd? Det är så att man skäms. ”Kyparen! För bövelen var är isen till punschen?”

Var isen till min punsch, kyparn?

Generellt så är det märkligt att vi ena dagen ska isolera oss för stoppa smittspridningen, för att dagen därpå kunna resa till ett flertal länder i Europa. Vi släpper greppet.

Bara en sväng på apoteket visar på hur folk börjat stå i klungor, struntar i avståndet, ingen bär munskydd längre. I mina ögon verkar det galet.