Trött man sover illa

Trött man som sovit illa – men så har jag varit vaken sedan 01.30. Somnade direkt slog första passningen nån gång efter halvnio, vaknade i oro och precis hur vaken som helst. Har ju sådana nätter ibland. Lär bli fler, då de fått för sig att trappa ut den nya medicinen jag fick mot mina utlevda mardrömmar, ni vet den som fungerade så bra och gjorde att  jag slutade gå omkring i sömnen och ropa på hjälp. Allt som fungerar ska genast bort.

Inget vaccin i sikte. Det lär dröja till i mitten på maj, samtidigt som Älskade Ester kommer åter från en tur till Lettland; då tryckt med hårda pärmar och med vackert omslag till. Men hur ska jag lansera den om vaccinet dröjer och pandemin är lika intensiv som nu. Det krävs ju att biblioteken får släppa in mellan 50-100 för att det ska vara nån mening. Det slutar kanske i den där logen som finns på Gammplatsen.

Här säljer de mina böcker

Satt i natt och spelade in en kortfilm på 4 minuter som ligger på min författarsida, där jag beskriver för läsarna hur svårt det är att ordna något formellt boksläpp. Det tog ett par timmar att sno i hop dessa fyra minuter. När jag väl fått allt på plats, när filmen i mp4 låg på sidan så försvann den, gick upp i rök. Hade som tur var kvar en kopia som jag laddade upp på nytt.

Jag har kommit på mig, den senaste veckan, att jag börjat skriva inne i huvudet igen. En slags episodroman där pappa i olika åldrar sitter på farstubron och berättar skrönor för mig. Orkar jag det? Jag blir alltid så uppslukad av mitt skrivande.

14 plus och strålande sol. Det var igår det … Tog en promenad, jag och min rollator.