Smaskigt lördagsgodis? Nää, mer ömsom vin, ömsom vatten

Såg fram emot en intressant innebandylördag med mycket innebandygodis. Men icke. Vid sextiden var jag less och drog hemåt med en besviken känsla i huvut. Om nu känslor sitter där. Hade sett stora delar av tre matcher varav ingen var särskilt njutbar.

Började med TGC mot TBS. Har inte sett så mycket av dessa lag med dom omges ju av särskilda rykten. TBS ska ju vara väldigt bra och knappt förlora en match. TGCs rykte säger avdankade men bra spelare där vissa spelar oerhört hårt och i de närmaste skämmer ut sig och innebandyn. Borde väl vara en intressant fight. Pyttsan! TGC dominerade totalt i spelet. Inga brutala regelöverträdanden gjordes eller krävdes för den delen. TBS var totalt under isen. Helt kontrollerade och utspelade. Det blev ingen match över huvud taget. Kolossal besvikelse. Kanske till del beroende på att TGC börjar ta liret på allvar nu i 2:an. Sammantaget: Underhållningsvärde nästan noll. Lämnade efter två perioder.

 

Nästa match var Thoren mot Hagunda. Jag fruktar ju alltid en slow start av Thoren med underläge nästan direkt. Hoppsan , tidig ledning och bra kontroll. I mitten på andra prickar Callei stolpen på en kontring. 3-0 där och matchen är stängd. Nää, istället 2-1 och match igen. Andra perioden ja. Ett rullande på tre femmor med lågt tempo och slarvigt passningsspel. Det är mitt andra bekymmer när Thoren spelar. Andra perioden som transportsträcka.Verkade helt fel taktik då Hagunda bara spelade med två femmor. Varför inte köra slut på dom där med två femmor, snabba byten och högt tempo? Tredje blev ett byte av chanser med skott utifrån som signum. Där kunde vilket lag soom helst ha gjort minst 2 mål med lite tur. Alltså Hagunda kunde mycket väl ha gått till ledning . Nu avgjordes ju matchen sedan på ett nästan makabert sätt med dubbelutvisning och mål i fem mot tre. Thoren ska vara mycket tacksamma för de tre poängen och måste i matcher framöver kunna visa att dom kan spela bra innebandy i tre hela perioder och inte bara nu och då under en match. Slutligen har jag väl sällan sett sådana storheter som Calle och Yngve få ut så lite på 60 min. Svårt att förstå. Ingen toppen match där heller.

 

Med hjärtat fortfarande i halsgropstrakten och med en besviken fadd smak i munnen avslutade jag med matchen Sandåkern mot Hudik. Förstås intressant att kolla styrkeförhållandet mellan de två topplagen. Men ändå främst för att underhållas av linen Jonsson-Forslöf-Jonsson som gjorde över 20 poäng mot Ersboda i förra omgången . Inte heller där fick man sitt lystmäte. Smokingliret lyste med sin frånvaro. 2 poäng fick trion ihop totalt. Då måste man ge en eloge till Sandåkernförsvaret med Joel B i täten – mycket bra gjort. Jakob Jonsson såg mest ut att gå omkring och gräma sig över petningen från U-19. Middagshungern tog överhanden efter två perioder. Den kändes starkare än underhållningvärdet i matchen.

 

Nya tag i dag då. Först forboll förstås, dom ska bara upp! Därefter Dalen mot ett i många stycken nytt AIK som haft det rätt jobbigt inledningsvis. Har Kim Nilsson tagit petningen på rätt sätt och vill visa att ha ska tillbaka till landslaget?

 

4 kommentarer

  1. Mästaren

    Vad tror du att du är för jävla innebandymästare? Bra att du har koll på lagen och spelare innan du delar ut sågar, pinsam blogg

  2. Leif Lundberg

    Att vara läktarcoach innebär just att kunna ha åsikter utan att vara totalt insatt i lag och spelare, även om jag anser mig kunna en hel del. I detta fall grusades mina förväntningar i vissa matcher rätt ordentigt, därav kommentararna. jag anser mig alltså inte alls vara nån ”jävla innebandymästare”. Däremot så står jag alltid öppet för mina åsikter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.