9-3, gjorde Thoren en bra match då eller…?

Nää, långt ifrån. Tvärtom faktiskt. Det här blir en aggressiv analys.

 

I inledningen av matchen så låter man Älvsjö dominera med stort bollinnehav genom att man ställer sig på hälarna och väntar  nedanför mittlinjen. Thoren tillåter motståndarna att skapa åtminstone fyra halvchanser om fem första minuterna nere mot Fluddans vänstra stolpe. Med lagom tur kunde det lätt ha gett två mål. Så onödigt i så fall att behöva jobba från underläge.

 

Thorens första riktiga skott på mål kom efter ca 11 min! Bra eller..? Det tog nästan 17 min att få hål på Älvsjö. Ett Älvsjö som naturligtvis växte efter inledningen. Man kunde märka mycket energi på deras bänk. Thorens uppspel var slarviga med en hel del tappade bollar på mitten. Emil Johansson har ex vis upplevt bättre dagar på en innebandyplan.

I övrigt  var det mycket snurr med enhandsfattning och flippassningar hit och dit.

Turligt nog så började målen ändå trilla in i andra perioden och energin försvann från Älvsjöbänken. Att det gjorde så berodde främst på att Älvsjö var mycket, mycket svaga. Tabellpositionen ljuger inte. Men fortsättningvis var det för mycket dutt och passningar i knähöjd. Håller inte mot dom bästa.

 

Så det ordnade sig förstås men det var tråkigt för det mesta vilket flera uttryckte främst efter första perioden. När dom gick hem sa dom: vilken skitmatch. Ingen bra reklam för Thoren. Varför inte sätta högsta fart från början för att markera vilket lag som är topplag och och vems hemmaarena man spelar i? Har man missat Idrottspsykologi A, moment 1: Hur man sätter sig i respekt hos motståndaren.

 

När man leder så stort som 9-1 i slutet av matchen så är det väl inte lätt att hitta toppmotivationen. En sak kan man jobba för då och det är målvaktens räddningsprocent. Utespelarna jagar poäng i poängligan. För en målvakt är det räddningsprocenten som gäller. Det är den som syns i statistiken och inte dom häftiga räddningarna.

 

För mig var matchens lirare en helt annan än den utsedda. Jag tyckte Victor Öberg gjorde en charmant come back. Njöt också av Mats Jonssons geniala och precisa passningar.

 

Sammantaget vill jag se mycket mer energi, framför allt då från start och mer distinkt passningsspel.

 

Gjorde Thoren en bra match då eller? – nää! 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.