Jag kunde inte ana hur rätt jag hade…

I mitt förra inlägg skrev jag om att  vårens matcher helt och hållet handlade om det mentala. Jag kunde dock inte ana hur aktuellt detta blev bland Umelagen redan denna dag.

Jag har några gånger påstått att Thoren är svaga under senare delen av matcherna. Vad hände idag? Thoren gör sensationella 4-0 på Granlo under första perioden  på bortaplan inför 1550 vad jag anar vilt hejande suppportrar på läktaren. Kan dom förvalta det? Nej, släpper två mål direkt i andra och efter 3.28 står det 3-4. Mentalt? Sedan får dom ett mycket psykologiskt viktigt mål till 3-5 som får stopp på blödningen. Men ändå står det 5-5 efter två perioder (jag tippade att det skulle ha gått 10 min in på tredje). Sedan vet jag inte vad som hände på banan men siffrorna talar sitt språk. 5-5 blir till förlust med 6-8. Ett välkänt mömster när Thoren möter motstånd. Dessutom har man två PP under sista perioden utan resultat. Som sagt, det finns ett tydligt mönster.

Jag menade också att City skulle skita i vilka som var på andra planhalvan utan alltid gå för vinst. Nu gjorde man det mot Täby borta. Där visar man oerhörd mental styrka. Leder 6-2 vilket blir till 6-5 efter det att Täby lagt in turbon och gjort 3 mål på tre och en halv minut. Men sedan spikar City igen de sista åtta minuterna och håller undan. Urstark mental insats mot ett vilt forcerande Täby- Grattis !

Mental stryrka kan man inte prata om när det gäller Dalen. Självförtroendet är som bortblåst. Det är nästan beklämmande att skåda vad stjärnor som Nilsberth, Johan Samuelsson och Peder Bodén åstadkommer denna match. Jag har aldrig sett Peder Bodén så darrig. Massor med dåliga pass, tappade bollar och veliga beslut beslut om skott eller inte. Ett mycket talande exempel kommer vid ställningen 5-5 då Bodén kommer helt ren från vänsterkanten. Här brukar det vara mål 9 gånger av 10. Antingen sätter han den högt i bortre eller så virkar han in den lågt vid första stolpen. Vad händer? Han kommer inte ens till avslut utan hamnar bakom buren där bollen förloras. Helt märkligt.

Att få vara med om att se Dalen tappa 5-2 tillförlust med 5-6 mot bottenlaget Mullsjö var rent sorgligt. Ett kämpande Mullsjö försvarade sig bra, kontrade skickligt och kunde rätt enkelt vända matchen. Med tur kunde dom dessutom gjort ett par mål till på fräsande skott vid kontringarna.

Nää, nu måste nåt hända om det överhuvud taget ska bli slutspel för Dalens del. Jag menar igen att problemet helt och hållet ligger på det mentala planet. Jag är mycket tveksam om Hallstensson klarar detta. Hade det varit hockey hade han nog varit utbytt redan. Är det inter dags för det nu Urban Karlsson? Jag tror att det är nödvåndigt.