Råskinn, Rotation och Ruggig Rudd…

Matchstraffen duggade tätt i seriespelet i helgen. Tveksam utveckling enligt mig. Visserligen närmar det sig slutet på serierna och poängen kan vara mer viktiga än annars men så var väl inte fallen i helgen…Det är dock skillnad på matchstraff och matchstraff. Jag tolererar helt klart mer uppgörelser mellan spelare mitt på plan som i fallet Mats Jonsson eler grov uppstudsighet mot domare än övervåld vid sargerna. Det ska bestraffas ännu hårdare då skaderisken är stor.

Men det är klart, hårda tacklingar och slagsmål tilltalar säkert sportens belackare inom hockeyn. Det är ända inte värt att satsa på våld för att vinna över dom…

Jaha, nu har han bytt klubb igen den gode slitaren Kristoffer Strandberg. Han måste väl hålla kommmunrekordet i antal klubbyten, överlägset. Från och med nu heter han Kristoffer "Rotation" Strandberg i min bok.

Så det bästa till sist. Såg toppmötet Storvreta-Falun igår. Falun stod upp väldigt bra trots avsaknaden av Enström och Björk. Hade dessutom bara material för två femmor. Men det jag skulle komma till var Alexander Rudds insats. På RIG-tiden framstod han naturligtvis som ett superlöfte. Jag bedömde trots allt honom för att vara för långsam för att lyckas i Superligen-pyttsan så fel jag hade ( inte första gången förresten). Igår spelade han på en ovan högerforwardplats och gjorde det charmant. Att han har teknik så det räcker visste jag men nu uppvisade han också snabbhet och arbetskapacitet-riktigt bra och roligt att skåda. I andra perioden satte han ett oerhört snyggt mål på Klintsten uppe i bortre krysset. Men framförallt menar jag att han var planens dominerande spelare i tredje när Falun jagade kvittering. Fortsätter han att utvecklas i den här takten så hägrar landslaget…