Kiitos paljon Suomi och hyvää Thoren

Tänkte först att bege mig till Sporthallen igår för att se vänskapsmatchen mellan Dalen och Thoren. Tyckte att det skulle vara intressant att se hur ett kämpande Thoren i nedre delen av Allsvenskan skulle stå sig mot ett slutspelsjagande Dalen i SSL. Men så kom jag ju på att Dalen just nu saknar sina importstjärnor från Norge och Tjeckien. Då svalnade intresset. Det skulle inte bli den värdemätare som jag sett fram emot. Latmasken tog över och jag stannade hemma…

Resultatet i vänskapsmatchen blev 8-1 till Thoren! Åtta ett? Vad var det för typ av match? Gick verkligen alla för fullt?
Om man ska ta resultatet på allvar så kommer en del tankar upp i skallen. Är Thoren nu på väg upp ur gropen eller är det så att nerverna inte spelar spratt när det inte gäller seriepoäng? Är Dalen, vilket jag även tidigare trott, så totalt beroende av sina importer att om dom saknas så blir man utklassade av ett lag från Allsvenskan?
Nå, nu såg jag ju inte matchen. Man får väl höra mer av sina polare på läktaren…Men i vilket fall, hyvää Thoren!

Kvällen blev istället vikt åt VM-fighten mellan Sverige och Finland. Ett nytt prestigemöte och ett genrep inför VM-finalen. Och vilken match sedan. Finlands taktik var klar från början. Här skulle det pangas på och spela tufft. Jag vet inte när jag såg en sådan fysisk landskamp förut. Tror inte att jag gjort det någonsin. Första perioden blev närmast brutal från finnarnas sida. Sverige verkade väldigt överraskade och förbluffade över vad motståndarna levererade. Så småningom mojnade den finska stormen inte minst på grund av att dom drog på sig ett antal utvisningar med mål i baken som resultat. Sverige vann till slut men den finska taktiken var matchens behållning. Finland stod för underhållningen. Toppinnebandy med en ny dimension, kiitos Suomi.

I den här typen av matcher kliver en del spelare fram och andra försvinner. I det svenska laget försvann Galante Carlström, Iraeus och Svahn som är mer lirare.
I Finland är det bara att än en gång konstatera att Mika Kohonen har gjort sitt. Allmänt blek, som han har varit länge nu, av olika skäl. Och han passar dessutom inte alls i matcher av den här typen.

Nu ser vi fram emot finalen. Hoppas att den blir av samma karaktär.