Kaffe, kaka, fyra raka

Fjärde raka segern och sjätte på sju matcher. Två placeringar upp i tabellen och allt utan att imponera. Så sammanfattar vi onsdagen i Södertälje.

Några sena tankar innan vi stänger boken på 3-0 segern mot Södertälje.Kanske var jag lite väl negativ i min krönika och i mina frågeställningar till Christian Bull, Markus Åkerblom och Kim Karlsson.

Känslan efter matchen var bara att det här var inte bra. Ingen bra hockeymatch, ingen bra insats och ingen bra motståndare.

Men kanske, bara kanske var jag färgad av min dag. Det var ganska nära att Björklöven hade hamnat i samma elände som Vita Hästen. De fick nämligen ställa in matchen mot AIK på grund av värdet i Stockholmstrakten som skapade ett fullständigt trafikkaos.

Flyget i morse, samma SAS-plan som även Björklöven åkte med skulle ha gått 10.00, det blev försenat till 12.10 på grund av vädret, men vi kom iväg. En snabb lunch på Arlanda, sedan satte sig Björklöven i sin vita buss, jag satte mig i en flygbuss. Vi åkte samtidigt in mot Stockholm. Efter ett par mil valde Björklövens buss att svänga av mot Bromma, min buss stannade på E4:an. Björklöven tog sig fram till matchen. Min buss fastnade i en fullständig trafikstockning som gjorde att vi inte kom en meter på 3 timmar. Jag fick hoppa ur bussen mitt på E4:an, vada genom snö, gå till en pendeltågsstation några kilometer bort och ta mig till arenan. Det tog nästan sex timmar från Arlanda till Södertälje. Men låt oss släppa det. Så om Löven inte svängt till Bromma kunde matchen blivit kraftigt försenad.

Björklöven under Markus Åkerblom och Jesper Jäger kan försvara. Får de 2-0 efter två minuter mot ett lag som gjort fem mål på fem matcher. Som saknar två av sina bästa spelare (Nyberg & Westerling). Då är matchen i stort sett över. Det är en styrka, inget annat. Södertälje mötte den vägg som är Pavel, Fredriksson, Mattias Granlund, Adam Werner och ett hårt jobbande lag.

Att Södertälje är ett mediokert lag ska inte ta ifrån Björklöven sin stabilitet. att Björklöven fortfarande har problem i powerplay trots två mål denna dag ska inte ta ifrån Björklöven att de vinner, vinner och vinner.

Det här laget när alla bitar faller på plats och med nått nyförvärv är ett lag för topp tre. Det är en väg dit, men så är det som jag ser det.

Markus Åkerblom sa efter matchen att ”Vi får se om powerplay hamnar i fokus närmaste tiden”. Där hyser jag viss förvåning. Vad är det i själva fem mot fem spelet som inte stämmer som gör att det inte finns tid att korrigera och nöta på powerplay? Men när man pratar med Markus känns det som att han har en plan, så det är väl bara att hänga med och vänta på att planen tar ut sin rätt.

Kim Karlsson debuterade och det var en helt okej Kim, men ändå ganska trött version av duracellkaninen från Norrbotten vi såg. Det viktiga var att han spelade igen, att han vågar spela fullt ut så kommer det eftersom. Det enda som oroade var den där smällen i andra perioden. Så kommer det dock att vara. Varje gång han får en smäll, som händer i hockey då och då, kommer vi att sätta hjärtat i halsgropen. Hoppas nu att allt får gå bra för honom närmaste tiden. Det förtjänar han.

Nu när jag försökt vara positiv här i bloggen så vill jag ändå avslutade som jag kände där på läktaren och i omklädningsrummet. Det här var en riktig skitmatch. Löven ska ta med sig tre poäng, en Kim på isen igen och en ny placering i tabellen, men annars är den här matchen bara en parentes.