”Lägstanivån som är intressant”

Bloggen är tillbaka i Umeå. Två förluster, en bunt skador och ett nyförvärv senare. Den här säsongen som började så bra står nu helt plötsligt och väger.

Det blev lite stiltje här på bloggen då jag först missade AIK-matchen flygandes från Las Palmas och sedan även Pantern-matchen då jag var på en konferens i Amsterdam. Det är sådant som händer.

Så lite snabbt. Vad kan vi konstatera den tiden jag varit i mediaskugga.

¤ Björklöven har återigen drabbats av jobbiga skador. De har haft en trio långtidsskadade hela försäsongen och sedan Cody Murphy på det först med foten och sedan en hjärnskakning. Det har laget klarat av bra, men när Mikko Pukkas frånvaro sammanföll med att Björklöven spelade sju matcher på 16 dagar så blev det för mycket. Då kom förlusterna. Att även Granlund och Hage saknades gjorde att truppen i slutändan blev för tunn. Med Hage borta länge och Murphy osäkert kort och fortfarande Wikström, Ädelgran och Emmerdahl långtidsskadade så var det inte oväntat att något nyförvärv kom. Frågan om Björklövens skador är dock en som kommer upp varje säsong. Ett lag har i snitt 2,5 skador per match (siffra från expressen 2015 om SHL). Frågan är när Björklöven hamnar där. Det känns som att laget nästan alltid har mer än 2,5 skador. Kanske är det bara en offersyn, men det känns så.

Den exakta statusen på alla skador kan jag inte. Jag ska åka på tisdagens träning och få mer detaljer om allas status.

¤ Förlusterna. Först 1-5 på Hovet mot AIK och sedan 0-2 mot Västervik. Sett till skadorna, målvaktsspelet och det täta matchandet så var det inte så konstigt att det kom en reaktion tillslut från Björklövens sida. Laget har spelat bra under inledningen av säsongen, men truppen är inte så bred att den ska kunna klara vad som helst även om laget är så vältränade som de pratat om. Nu har Adam Werner spelat klart sämre än förväntat (mot AIK) och det kostar på för laget. Sedan tappet av Mikko Pukka visar hur tunn backsidan är bakom Simon Backman och Pukka. Det är verkligen den duon som håller ihop det hela. Tappar Björklöven en blir det svårt, båda så är jag rätt att lagets försvarsspel faller ihop. Det visar också dessa två förluster. Det är bara att hoppas att duon håller ihop och att när Emmerdahl kommer tillbaka så blir det ännu mer stabilt med en tredje riktigt bra back över hela isen. Sedan angående målvaktssituationen är det lite komplicerat. Många skriker efter att värva en ny målvakt. Att Björklöven behöver en toppmålvakt. Grejen är den att Björklöven verkligen trodde att Werner skulle kunna växa ut till detta. Hur länge kan de vänta innan de tappar tron? Vad är strukturellt och vad är individuellt för misstagen. Det är upp till Löven att utvärdera, men det är en svår situation för Werner har inte levererat fullt ut den här säsongen. Det finns inte i budget att värva någon toppmålvakt.

¤ Roope Talaja värvades in och presenterades på söndagen. Ett sannerligen meriterat nyförvärv. Sett till var han spelat, KHL, SM-Liiga så håller han hög grundnivå. På så sätt ett bra förvärv, men beskrivningen av honom på eliteprospects: ”Talaja is typical grinder with good work ethic. Works hard, checks often and isn’t afraid to block shots. Has good puck control but could improve the quality of his shots.”. Nu säger inte den allt på något sätt om en spelare. Tajala har gjort 18, 12 och 10 mål i SM-Liiga, men beskrivningen som grunder, works har, not afraid to block shots gör ju att man blir rädd att det är en spelare som bara kommer in, jobbar hårt, men bränner allt framåt. Nu vet naturligtvis Fagervall 999 000 gånger mer än mig om den här spelaren, men hans citat i VK gör ju att man får samma känsla: ”Det är lägstanivån på spelare som är intressant, hur lång är den och hur låg är den. Att göra tre mål i en match är skitenkelt men det intressant är hur en spelare ser ut då han inte har sin bästa dag. Det är det du ska leva med 80 procent av tiden.”

Alltså att det inte är något Hurtubise-spets som värvats. Det är en hårt arbetande spelare som gjort det bra på högre nivå som kommer att vara bra för laget match efter match, men exakt vad han kommer att leverera offensivt. Det vet vi inte. Det känns lite ovisst, men ska bli spännande att se.

Till sist. Det schemat Björklöven hade mellan 4 och 20 oktober var helt sanslöst. Nu har ju klubben själv godkänt detta i maj (eller när det nu fastställdes) så det går ju inte att klaga på, men det var inte mänskligt. Det fanns ingen tid mellan matcherna för vila eller förberedelser. Det var ju rena NHL. Därför har det här femdagars-brejket kommit väldigt väl för Björklöven. Nu väntar istället Timrå på onsdag och Oskarshamn på lördag. En vecka med ett vettigt schema som ska gå att leverera utifrån.

Nu är bloggen tillbaka allafall och har inga nya semestrar inplanerade på ett tag.