Allsvenskans Robin Hood

3-5-torsk i Plivit Tade-hallen. För mig en varken så förvånande eller så otroligt mycket sämre insats än vad vi sett sista tiden.

Jag har redan skrivit om Björklöven som allsvenskans Robin Hood. De tar poäng från de rika, typ Leksand, Almtuna, AIK och ger till de fattiga som Karlskoga, Västervik, Vita Hästen och Troja/Ljungby.

Ni läser min krönika här. Där skriver jag om att det inte är så konstigt att Björklöven åkte på den här förlusten. Inte just för att de är Robin Hood och ville ge bort poäng till Västervik eller för att de darrade av skräck för att de mötte ett boogie-team utan för att de har ett tunt lag och har rullat på få spelare med många spelare skadade där flera av dem som Hutch, Hage, Emmer och Murphy tillhör viktiga spelare. Oavsett vilket system du har så får det någon gång effekt när du använder spelare som suttit på läktaren och som spelat med J20 på tunga minuter i match efter match.

Du kan ha världens bästa system, men någonstans kommer det att få effekt när du är längst ute på bänken och jobbar. Inget ont mot Nicke Johansson, Emil Norberg, Erik Rainersson, Simon Åkerström och Andreas Vikström. Men de hade inte bänkats, petats, läktats om Fagervall hade tyckt att de var bättre än de som är skadade just nu. Dock måste jag ge beröm till de som ska ha det. Emil Norberg har varit så sjukt mycket bättre än innan han petades ur laget, Simon Åkerström är fortfarande en risk bakåt, men han har höjt sig rejält och Erik Rainersson har funkat väldigt bra som backup i andralinan.

Här måste vi ta av hatten för Joakim Fagervall också. Han har lyckats bygga sitt system, sitt försvarsspel som gjort att du kunnat kasta in en gråare sten i samlingen och det har fungerat ändå. Det har ramlat ut poäng ändå. Det går liksom inte att ta ifrån honom att tränaren, inte sportchefen, utan tränaren Fagervall gjort det riktigt bra den här säsongen. Jag vet att många klagar på honom, men jag tycker att han coachar väldigt aktivt, han har med det materialet han har fått ihop en poänggivande slutprodukt.

Efter matchen i Västervik, som för övrigt är en rätt mysig stad, så var alla naturligtvis väldigt negativa. De brukar vara det. efter förluster. Det hette ”Oacceptabelt”, ”är aldrig okej”, ”Vi föll ihop” och annat. Visserligen så var varken första eller andra perioden strålande. Västervik var det bättre laget över 20 minuter i första perioden, Björklöven hade svårt att få ut pucken ur egen zon, gick bort sig på blålinjerna ett par gånger i andra, men det var i mina ögon inte så väsenstor skillnad som man kan få det att låta som jämfört med de 5-6 senaste matcherna.

AIK hade sina frilägen, Pantern naglade fast Löven i egen zon i sekvenser och bjöds på ett par lägen. Det var bara det att då straffades Björklöven inte. Mot AIK var Adam Werner fantastisk, mot Pantern hade han en superräddning. Mot Västervik var han inte dålig, men han hade ingen superräddning, han tog inget över det vanliga. Västervik hade lite tur med ett av målen (3-1) och vips heter det att ”Det är aldrig okej”. Det var visst okej att ge bort friläget mot AIK som Werner räddade, men inte nu att släppta fram Västervikspelaren på kanten till 4-1 nu när Werner inte räddade. Ja, ni fattar var jag är på väg. I mina ögon var Björklöven till stora delar samma lag här som tidigare. De blev bara straffade hårdare.

Ska jag peka på ett mål som stack ut så var det 2-1-målet där Björklöven gick bort sig, överbelastade och Åkerström hamnade efter. Det precis som på Björklövens 1-1-mål (Då Västervik gick bort sig helt) var systematiskt dåligt spel defensivt.

Jag är ändå imponerad av hur Björklöven lyckades att knyta hanen i fickan och verkligen gå för upphämtningen. Jag sa det på pressläktaren efter 2-4-målet att ”Nu kommer 3-4 eller 2-5 snart”. Vad jag menade var att Björklöven pinchade stenhårt, de tog rejäla risker. 2 mot 1:or hängde i luften för Västervik hela tiden, men de gick verkligen för det. Sedan fick Björklöven en väldigt läglig 2+2:a när Stefan Andersson fick en klubba i ansiktet.

De gjorde också mål där och ska man ta av hattar och grejer är det för Jacob Andersson. Jag tycker att han varit Björklövens bästa spelare efter Axel Ottosson och Fredric Andersson över de senaste 8-10 matcherna. Han har verkligen tagit steg och fick näta gånger två denna dag. Starkt att Löven gjorde två PP-mål trots att deras PP känns väldigt avigt just nu. När de har leftfattade spelare överallt så kan de bara få direktskott från höger, som på Freddans mål, men när Farley tar emot pucken så skjuter han aldrig direkt och när han väl är redo att skjuta så står motståndarna där. Jösses vad Hutchings saknas i PP1. Jösses vad de saknar rightfattade spelare generellt. Just nu känns PP som ett ojämnt plockepinn som på något sätt ändå ger resultat.

Men Löven lyckas ju göra två mål, de forcerar på och Lukas Ericsson har ju öppen kasse till 4-4, men lyckas att skjuta mellan Jonas Fransson och det öppna målet och istället vänder spelet och Alex Viklund gör 5-3. Skulle Ericsson nätat och säg att Otto avgjort i förlängningen då hade det varit annat ljud i skällan från Fagge, på gröngult, från spelarna och i mina rubriker. Hockey är resultatbaserat, men det är just där jag konstaterar att det var inte konstigt det här. Det var inte konstigt att det skulle komma ett resultatmässigt bottennapp. Med match varannan dag, med spelare som tidigare varit bänkade nu i laget så kommer det förr eller senare. Nu måste bara någon av de skadade komma tillbaka, någon måste värvas eller både och. Annars blir förr inte senare utan förr igen.

Jag är ändå som jag skrev imponerad av Björklövens forcering. Så såg det inte ut i November och halva december. Då vek laget ned sig. Det har Fagervall lyckats med. Han har fått in moralen, han har fått laget att vägra vika ned sig. Det känns ju bra.

¤ ¤ ¤

En avstickare. Det är inte ofta nuförtiden som jag får ta mig till för mig nya hallar, men förra säsongen missade jag båda resorna till Västervik och i höstas var jag bortrest när Löven mötte Västervik på bortais. Så det här var min debut i Plivit Tradehallen. Så här såg det alltså ut från min plats på pressläktaren

Det var som att kastas tillbaka till Kovland, Kalix, Vännäs, Östersund, Sollefteå, Olofström och division-I-åren med Löven igen. Jag har länge rankat Gränbyhallen som sämst i serien, men den här hallen är solklar etta. Det är typ på fem platser i hallen du ser över plexit. Jag tror inte att Jörgen Lindgren drömmer några drömmar om ett SHL-avancemang för Västervik.

¤ ¤ ¤

Till sist ett par notiser:

¤ Henry Waldell var som vanligt på plats. Hans citat efter matchen: ”Gustav, visst är Löven kvar som sexa, men det är nu bara 11 poäng ned till kvaplatsen. Jag är aldrig trygg förrän det är 15 poäng”. Han har varit med ett tag den god Henry.

¤ Löven vann tekningarna med 37-22 och Freddan hade 16-9, Nicke J hade 9-4. Andreas Vikström fick bara ta två tekningar (0-2), Otto hade 8-4.

¤ 35-18 i skott, 59-41 i puckinnehav och 20.05 mot 12.00 i tid i offensiv zon är nästan de mest överlägsna siffrorna Björklöven haft i en match på hela säsongen.

¤ Västervik täckte 22 av Björklövens totala 63 avslut. Det är grymma siffror för hemmalaget.

¤ Med sina två mål i matchen är Jacob Andersson uppe på sju mål. Det gör honom till tvåa bland alla backar i serien som målskytt. Bara Lövenprodukten Markus Björck i Oskarshamn är bättre med sina nio.