Glatt på flyget

I natt kom jag hem från en jobb-tripp till Örebro.
(Tre hela dagar utan dator… inga bloggar blev det)

Tisdagmorgon vid incheckningen på flyget:
När mitt boardingkort kom ut ur gör-det-själv-apparaten och det var helt blankt blev jag väldigt konfunderad. A:s kort var också blankt och vi hade nog lika tomma blickar där vi stod och stirrade på dem. Blev liksom bara stående, konstaterande att
’Jaaa…nu är det här kortet blankt. Undras om det ska vara så eller om vi gjort nåt fel? Har de av säkerhetsskäl börjat med spökskrift på boardingkorten kanske och vi har missat den informationen? Är det vi som är dumma’?

Vi valde att låtsas som ingenting en stund och ägnade lite tid åt att tagga väskan istället. Jag gjorde det kanske en aning minutiöst för plötsligt står det en SAS-man bakom mig och säger:
’Mnja, det blev nog tre millimeter snett det där. Det får du allt göra om’!
’VA’?
Jag svänger runt redo till attack och där står en småleende karl med huvet på sned.
Ah! han skämtar alltså.
(Det ser man på att huvet är böjt åt höger… Eller inte).

När han ser att vi står med blanka kort skakar han på huvet och tycker att så kan man ju inte ha det.
’Samma efternamn’? frågar han.
Jag och A tvärstirrar på varann. Eh? Vad menar han nu? Tror han vi är syskon eller partners?
’Nej, nej, nej’ får vi ur oss. Frenetiskt ruskande på våra huvuden.
’Nehe, så ni vill inte sitta bredvid varandra heller då’? säger han.
’Jo, jo, jo’ säger vi nu.
Och hipselivips har han fixat nya kort. Med text och säten bredvid varann.

Och vi blir på så gott humör för att han är så trevlig, serviceinriktad och har skön humor. (Vilket innebär samma sorts humor som vi alltså).

Vid själva ombordstigningen står han så där också. En man med varierande arbetsuppgifter alltså. Nu har han rollen att kolla av våra pekfingrar och boardingkort. (Nu behöver man inte idkort längre det räcker med fingertoppen minsann).
Så säger han med ett leende ’Nä men er känner jag ju igen! Det var ni som gjorde att jag blev på så gott humör idag! Jag var lite lessen tidigare, men nu är jag glad’!

Konfunderade går vi ombord på planet. För det var ju HAN som gjorde OSS glada och på gott humör!
Tänk vad lite humor i vardan kan göra med människor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.