Bullbak

Idag bakar de bullar på dagis.
’Nej mamma, inte bullar utan KANEL bullar’, som Teo påpekade imorse. Det är tydligen en vid skillnad. Han har sett fram emot detta bak hela veckan så han var uppe ur-tidigt och väntade på att få sticka iväg till dagis och knåda deg.

Vi tjuvstartade firandet redan igår kväll hemma med en bulle till kvällsfikat. Vi hade då att välja på att ta ur en påse hembakade bullar som goa mamma gjorde sist hon passade barnen hemma hos oss, eller ur den påse som Findus bakat och som barnens lata mor införskaffat i brist på tid…

På de hembakade bullarna var det allenast strösocker för det var vad Lindbergs torftiga skafferi erbjöd vid baktillfället. Trots det så är ju Mormors bullar såklart mycket godare än Findus´men igår valde barnen ändå det senare. För det var ’riktigt socker’ på.
Sorry mormor! Jag ska genast köpa hem pärlsocker. Att som mormor bli brädad av plastiga Findus kan inte vara bra alls.

Oavsett socker så är jag GALEN i bullar. Det är det bästa fika som finns! Även om jag har tio sorters bakelser att välja bland så tar jag hellre en bulle. Och bara därför är jag så glad att vi bjuds på just kanelbullar till eftermiddagsfikat på jobbet idag! Oavsett vem som bakat dem.