Hostnätter

Sjuveckorshostan . Har du hört talas om den?
Det hade inte jag förrän Wilma fick den förra sommaren. Och nu är jag själv rysligt medveten om vad den innebär.

Det är ungefär så här. Jag går upp på morgonen och förutom att jag är astrött så har jag en helt ok dag, hostar till nån gång sådär, när man dragit i sig kall luft eller så. Men. Ja helt överkomligt.

Sen går jag och lägger mig vid halv tolv snåret eller så och då börjas det.
Hostningarna vill aldrig ta slut.

Igår tänkte jag inte ge mig, vägrade gå upp ur sängen. Brukar annars göra det och dricka vatten och ta hostmedicinen med röd triangel och samtidigt försöka att inte väcka upp nån.

Tänkte att jag skulle prova att sitta och sova.
På dagarna går man ju oftast upprätt och eftersom det är lugnt på hostfronten då, tänkte jag, så är det kanske huvudet i förhållande till resten av kroppen som liksom är problemet. Mer ’huvet upp o fötterna ner’ ungefär.
Så då SATT jag och hostade ett tag istället…

Jag testade också varianten-den här var helt ny för mig- jag BESTÄMDE mig för att helt enkelt inte hosta en enda gång till. Liksom med viljans envetna kraft bara sonika sluta!
Det gick ungefär lika bra som det går att sluta hicka på beställning.

Så det slutade som vanligt. Jag var tvungen att gå upp, dricka, ta en sked Cocillana hostmedicin och en Bafucin och sen vänta tio minuter till. Så lugnar det sig.

Det är då jag i mitt stilla sinne undrar-varför tog jag inte hostmedicinen INNAN jag gick och la mig från första början?