Fylla jämnt

Igår kidnappade jag min egen man.
Tre veckors förberedelser, hyschhysch och fixeri var då till ända och dagen D hade kommit. Jag var så nervös! Varför vet jag egentligen inte men hade nåt inte klaffat igår så hade liksom allt varit förgäves ju.

Jag stegade in på hans jobb i alla fall och plockade med mig honom därifrån vid tolvtiden. Han blev väldigt förvånad och faktiskt ganska frustrerad. Han gillar också att ha kontroll-vilket blev väldigt tydligt plötsligt, för det hade jag nog inte trott faktiskt. Han är en lika god kolsupare som jag själv alltå! Ha!
(eller heter det kÅlsupare föresten)?…

Han lät ungefär så här: Har du tänkt på att… vet de om att… men jag som skulle…Men barnen? Teo är ju på dagis och… Wilmas dans då…Men jag jobbar ju och
Jag skulle ju äta salmiakbalkar ikväll…?! Klockan är ju bara tolv..ska vi på bio?

Nu är vi i Stockholm i alla fall. Och har hittills haft jättemysigt med brorsan och hans tjej.
Igår kväll gick vi på Cirkus och drack goda drinkar och såg Rivierans Guldgossar. Även om vissa av oss såg mer av föreställningen och vissa mindre… För lillebror-som är av det längre slaget ändå-hamnade nämligen precis bakom förmodligen en av världens största människor. Till både längd och bredd. Jeesus, han tog upp praktiskt taget hela scenen med enbart sin ryggtavla och valkiga nacke. Så idag har broder ont i nacken och alla har vi över lag lite ont i håret.

Dagen idag har inneburit mat än så länge. Gick ner på bageriet och köpte bullar, bröd och tårta i morse och nu har vi ätit supergod födelsedagsfrukost/lunch till Mattes ära. Och överraskningarnas tid var ännu inte förbi så nu är han och får thaimassage också.

Jämna födelsedagar ska ju firas lite extra.
Och 36 är väl ganska jämnt?…