Prisvärt rån

Idag har jag och Wilma haft en riktig tjejdag på stan. Nån gång ibland så sticker vi på stan bara hon och jag och så skämmer jag bort henne. Och det är lika mysigt varje gång.
Idag stod örhängen högst på prioritetslistan. Och fika.
Svindyrt fika blev det, som kostade tre gånger så mycket som lunchen vi åt på MCD.

Jag frågade Wilma vad hon trodde att fikat kostade. Hon såg ut som ett frågetecken.
’Ja men vad tycker du att det är värt då, vad tror du att det kostade’?
’Ja men det är ju VÄRT åtminstone hundra kronor, men tja det kostade kanske femti’?

Det kostade 98. Kronor.

Men det är ju sjukt! En bulle och en chokladboll (som i o för sig var den största jag sett och som vi inte orkade äta upp utan virade in halva i en servett och tog hem). En cola och en kaffe köpte vi också. Observera en vanlig svensk MUGG med kaffe. Inte ens en Latte eller Machiato. Nittiåtta spänn.
Det är ju ett rån! Men tydligen ett prisvärt sådant.