Slut i huvet

Sällan har jag varit så slut i huvet. Hela dagen har jag gnagt och gnagt om mitt jobb. Alla detaljer. Även de allra minsta-de som att hitta till förråden. Och de stora, viktiga – som att hitta till matsalen.

Det är arbetssamt att prata om vad man gör hela dagarna. Och en för uppgiften ny människa frågar också varför. ’Vad är anledningen till att man gör precis så-vad är det bra för’?
Och jaa. Efter tillräckligt lång tid så reflekterar man nästan inte över det längre.
Man bara gör.

Så det har varit uppfriskande också. Men otroligt skalltömmande.

Ja precis. Personen som ska ta över mitt jobb har börjat idag. Och jag har babblat, informerat och visat hela dagen.

Både hon och jag var fullkomligt säkra på en mycket enkel insomning i kväll.