Mamma Fri

Det är för det mesta förknippat med mestadels frihet.
Eller enbart. Ska jag väl vara ärlig och säga.

En känsla av att utan skuld kunna bli helt ego och bara göra precis som man vill. Inte behöva skämmas för att käka Bullens varmkorv med senap och bestämma sig för att man kallar det för middag. Man kan till o med strunta i middan helt och bara ta en macka, ’lite senare’. Utan att nån bryr sig eller tycker att det är märkligt. Fundera på om man ska göra det ena eller det andra under den tid som plötsligt blivit tre gånger så lång.

Det är trevligt en dag eller två. Ibland längre också, beroende på.

Men oavsett tidsperiod så slutar det alltid med att man längtar så infernaliskt.

Längtar efter att vara tvungen att vara osjälvisk och hela tiden lyssna på vad nån annan vill först. Skärpa till sig och laga riktig mat trots att man bara vill dö av i soffan efter jobbet. Veta exakt hur kvällen kommer att se ut och att man inte den här gången heller kommer att hinna med det man tror att man egentligen skulle vilja.

Längtar efter att ungarna ska komma hem igen efter att ha varit borta på höstlov hos mormor.