Sammanfattning

…Vid närmare eftertanke så är ’hind’ kanske inte det jag vill vara egentligen. Men igår så lät det lite vackert så där. ’Som en hind’ – lite graciöst.

hind eller inte, bara jag slipper tjockbyxorna.

Snusningen är radikalt nedskuren. Även idag ligger jag på okomplicerade tre stycken. Hjärnans kraft är antagligen rätt skarp ändå. För det är ju synd att förstöra påbörjad fysik med nikotin. Det begriper till och med min hjärna.

Men resten av huvet har svårt att fatta så nu har jag ju extrem huvudvärk. Antagligen på grund av den här omställningen. Ja, ja och suck. Aldrig får man vara riktigt glad.

Men jag ska inte klaga. Fick nämligen höra av mamma att hon åkt på Bältros.
I ansiktet. Och i det enda öga som hon ser med.

Henne är det synd om. Som attan.

Våra fina praktikanter gör för övrigt ett magnifikt jobb hos oss. Sliter som riktiga små arbetare. Och jag tror, jag tror att de på allvar har de ganska kul hos oss. Också.