Omen

Alltså. Som ett omen stod den utanför vårt köksfönster igår kväll!

HINDEN!

Ja det är helt sant.

Åtminstone var det ett rådjur. Faktiskt två stycken. Mitt i villakvarteret minsann! Fast det är klart, bortom kvarteret finnes även skog och det var väl därifrån de kom.

En vild gissning bara.

Vår ena gäst igår kväll stannade upp mitt i en mening och pekade ut i mörkret
’Ni har en… en hjort där eller …nåt’.
Sen kröp det fram en till ’hjort’ ur grannens häck så ja vårt fönster fungerade lite som Naturrutan igår.

(Så himla skojigt det där sista blev).

Jag ignorerade för övrigt att jag kände mig hängig även igår. For, tvärtemot min mors råd, och tränade på förmiddagen och tyckte mig bli en aning friskare. I kombination med vinintaget igår kväll var det däremot svårt att hålla ’Max 4 -gränsen’ vad gäller snusandet, så där gick det sämre. Men jag är ändå nöjd. Det ska man va.

Nu ska jag jobba.