Prisa tv-spelen

Igår var det 6-årskalas hos oss.
Resultat förutom överlycklig Teo: en knäskada och en ansiktsskada i "hockeymatchen". (innebandyn)

Men annars så. Var det fullt ös.

Jag var efter dessa två timmar ännu mer imponerad av alla förskollärare.
Ja men vilken ljudnivååå!
Man blir ju trött efter en kvart.
Och då, ska tilläggas, var det bara 7 barn totalt.
Knappt en halv dagisavdelning med andra ord?

Men jag förstår dem också. Barnen alltså. De verkligen älskar kalas, det märker man, de är så uppspelta och ivriga så nåt annat än att ropa alternativt skrika åt varann, finns liksom inte.

Jag ska villigt erkänna att när de efter drygt en och en halv timme fick sätta sig och spela lite efterlängtat tv-spel och lugnet liksom sänkte sig lite grann så… ja jag säger bara prisa tv spelen!