Lite krattig

Idag har jag krattat nästan hela baksidan!
Otroligt skön känsla att vara så där ’i tid’ för en gångs skull!
(Fick till och med beröm av grannen, men vet inte hur det ska tolkas… att vi brukar vara extremt sena annars kanske)?
Det är som ett uppvaknande det här varje år, att kratta fram vår och sommar under gamla löv, grenar och torra grässtrån. Rätt härligt.

Men man blir lite konstig i kroppen av det där krattandet. Sned och öm i axlarna och fina blåsor i händerna.
Inte är man särdeles snygg heller i gummistövlar och slashasiga kläder och gräsigt hår…
Och som jag gick och stod, enligt ovan, åkte jag också till Tavelsjö i eftermiddag för att hämta två påsar med fikabröd och en tårta som min fantastiska mor bakat och fixat till min födelsedag ’så att jag inte behöver tänka på DET åtminstone’.

Ja det är helt sanslöst så bra hon är min lilla mamsi.

Så när vi möttes vid ICA i just Tavelsjö, så där på halva vägen från varann, så säger hon ’Men hur är det med dig, jag tycker att du ser lite krattig ut’…