Ägigast i världen

I fredags åkte jag limosin.

(Förtydligande: Alltså en RIKTIG limo, ingen trist taxilimo).

Det var ungefär hur coolt som helst. Synd bara att ingen i Ersmark var hemma och fick se min och Jy:s silviavinkningar genom de nedvevade, tonade rutorna…
Ja vi tyckte att det hörde till, liksom.

Men i alla fall. Vi kände oss riktigt celebra och lyxiga där vi satt i ett av baksätena och förundrades över all plats som fanns, den lilla tv:n, alla flaskhållare i dörren och fenomenet att den som kör bilen överhuvudtaget inte hör den som sitter längst bak, för det är för långt avstånd.

Lite extra kul blev det när vi sen bestämde oss för att vi var tvugna att köpa mat.

Hamnade på Röbäcks pizzeria där vi parkerade det lilla uppseendeväckande åket.
(Eller, VI parkerade inte-skulle aldrig falla varken mig eller Jy in, vår chaufför och Jy:s sambo fick den äran). När vi så satt och väntade på pizzorna utanför och höll ett vakande öga på den lånade bilen, kommer ett gäng ungar i 7-12 årsåldern fram:

– Äre eran biiil?
-JaA!
-Va kostade deeen?
-Å jaa… fåse… massor me pengar…
Tystnad.
-Är ni raggare?

(Här fick jag ett frustanfall. Hallå barn!Blanda aldrig ihop en limo med raggarbil!).

-Nä.
-Varför äre ölflaskor i bildörren?
-Ehhh jaa… de kom med bilen…

Sen fortsatte utfrågningen och de kom fram till att vi var ungefär det coolaste människor de mött. Synd bara att deras mammor o pappor antagligen inte skulle tro dem om de sa att de sett en limosin på den lokala pizzerian…

När vi sen fick våra pizzor följde hela ungskocken med oss till bilen. Vi satte oss tillrätta bland allt utrymme och kidsen bad att vi skulle veva ner rutorna.
Vilket vi självklart gjorde, vinkade vackert och ropade nobelt adjö till de små barnen.

Varpå de börjar springa järnet efter bilen, vinka och ropa:

-Ni är så himla ÄGIGA! Ohohoho! De ägigaste i hela världen! Men drick inte så att ni svimmar ikväll!