TV-programmet

 "Landet som inte längre är" såg jag ikväll. Det handlar om 2 gubbar och en gumma som är omkring 80 år och driver ett jordbruk med mjölkproduktion.  Det är vackert fotografiskt filmat (alla dessa bilder av rimfrostiga arbetshästar, kalvar i hage, daggiga spindelnät, kurrande katter, gamla mjölkmaskiner och vackra beteshagar rör på det mest sentimentala sätt stockholmaren i mig) och bra gjort. De gamla jobbar på i en sakta men oerhört envis fart.

Hur hinner dom? Driva korna från hagen, mjölka, skotta skit, diska mjölktanken, laga mat, laga grindar och stängsla? Egentligen är dom kusligt effektiva med sina böjda och slitna kroppar. Bröderna kör motorsåg utan skyddsbyxor, hjälm eller hörselskydd. 

Jag tänker återigen på detta fantastiska- att generationerna före oss överhuvudtaget har klarat sig. Hur har vi överlevt? För mindre än 100 år sedan föddes fortfarande barn i så fattiga hem att de var närmast att likna vid jordkulor, iskalla och proppfulla med baciller.

Långt bort bort uppvärmda handdukar, steriliserade saxar och smärtlindring. 

Just före jul gick två kraftkarlar bort, Edvin i Yttre Långviken och så Lasse i Ådala. Lasse var ju en känd arbetshäst som för inte så länge sedan stod och domderade med oss när jag var där och hjälpte till att ta in korna. Och för bara några månader sen lagade Edvin min cykel, han jobbade fortfarande i gårdsverkstaden. I somras stod han och klöv ved. Hur många av oss kommer att orka det vid 97 års ålder! En annan av dessa gamla bönder jag kände hade aldrig varit till en läkare förrän vid 84 års ålder. Det är annat än oss, det, som ränner till vårdcentralen så fort vi bara får minsta feber.

Tänk att jag har fått träffa så många av dem som nu försvinner. Människor som Ida i Västanbyn, som lärde oss spinna bredvid den glödheta vedspisen, eller min mormor som skötte om en hel lagård vid 11 års ålder. 

Hur ska vi klara oss utan dom? Det blir väl inget svårt, tänker vi. Vi har ju Internet, automatväxlade bilar, försäkringar, fyrtaktsskotrar, frysboxar, barnbidrag, maskinstickade tjocksockar, Helly-Hansen, traktorer med satelitstyrning och elekriska bakugnar.

Men all gammal kunskap om hur man klarar sig. Hur stoppar man blod långt ute i skogen i 20 graders kyla, vad gör vi om bensinen kostar 35 kr/litern, om strömmen slutar funka i flera veckor?

Etiketter: , , , ,

En kommentar

  1. Jan-Erik Vahlström

    Tänkvärda ord. Säkert inte många som har garderat sig ens för ett kortare/längre strömabrott. När strömmen försvinner, affärerna stänger, inget vatten i kran, lägenheten utkyls, toaletten fungerar inte. Vad gör man då? Hur många har fotogenkamin hemma i reserv? Gasolkök? Konserver för en tid? Jag bara undrar. Civilförsvarsföreningen har kurser om detta. Bara att ta kontakt med dom om man tänker efter, före.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.