"Sen blir det störtbloggning" sa far min. Vi har ju en hobby såhär på kwällskwisten, och morronkwisten också, frallandel. Vi pratar som politiker. Jag vet egentligen inte hur det började, men det fortsatte med oförminskad styrka den dagen vi hörde Annie Lööf säga att centerpartiet förde en vass miljöpolitik i regeringen.

Vi säjer kraftfulla men intetsägande saker som "Nu blir det stenhårt fredagsmys", "Vi ska ta i med hårdhandskarna och tillsätta ett kontrollorgan med starkare muskle för det här problemet med de hårda ostkanterna", "Vi accepterar inte att detta fortgår. Nu kallar vi in försvaret mot denna ishalka", "Känner du att du har tagit ditt ansvar gentemot de svagare i samhället nät du kastar de där hårda ostkanterna?" eller "Genom att källsortera kaviartuberna visar vi solidaritet med de utförsäkrade" och liknande.

Ordens värde urholkas alltmer, och tillslut kan vi använda språket som en källa till fullständig ickekommunikation.

Tiita bara på företagens hemsidor. "Vår värdegrund", "våra ledstjärnor" och så klickar man in sig där och får de mest strålande dösnack. T.ex. Swedbanks "Fokus ska ligga på våra kunders behov och önskemål – inte på våra produkter." Heheheh