Hur kan bibeln tolkas så olika?
Enligt nuvararande påve så är homosexualitet vårt tids största hot och är viktigare att ’bota’ än världssvälten och andra typer av farsoter när vår svenska kyrka samtidigt har gått ut och meddelat att man öppnar för vigsel mellan par av samma kön och att man redan vid kyrkomötet kommer att godkänna denna nyordning.

Kan man ta sig ur jullunken?
Denna helg får väl räknas som sista i jul- och nyårshelgerna, därmed ska man återgå till normala tider och uppgifter men hur ska man lättast klara av det? Tar man tjuren vid hornen eller ska man sakta anpassa sig till vardagen? Vanligtvis brukar jag ta tjuren vid hornen och bara brotta mig in i vardagen och så blir det väl nu också, för man vill väl njuta av det sista ’fria tiden’.

Hur ofta ska man städa?
Städning är sällan något som man gör med glatt sinne eftersom det är så infernaliskt tråkigt, visst blir det bättre sedan men redan efter någon dag så uppstår städbehovet igen och därför är frågan: Hur ofta måste man städa?

Är allt ja eller nej?
Mycket av vår tids politiska frågor har karaktären av att vara svart eller vitt, ja eller nej, liv eller död. Detta gör att det är svårt att verkligen diskutera sakfrågan som oftas ligger i botten och låsningar uppstår och skyttegravar grävs och ställningskriget tar vid. Det är sällan som man lugnt och sakligt kan diskutera och ställa argumenten mot varandra för att föra frågan framåt. Hur kommer man ifrån detta?

Under 2008 hade jag förmånen att åka på tre utlandsresor, jag besökte Thailand (Bangkok), Polen (Warsawa) och Belgien (Bryssel) dessutom reste jag en hel del i Sverige också. Det är nästa så att man skulle kunna kalla sig globetrotter trots att jag bara besökte två världsdelar men det var förstås nära att jag hamnat i Buenos Aires i Argentina också men tyvärr blev den resa inställd. Bröllopet som jag skulle närvara vid blev flyttat till Stockholm i stället, och det var nog så trevligt där.

Jag undrar om det blir några resor i år och i så fall vart, det skulle vara trevligt med en resa till USA eller varför inte Australien.

Hade tänkt jobba i dag men nattens ishockeytittande tog ut sin rätt och jag hamnade framför tvn hela dagen, när jag nu tog mig upp ur sängen! Amerikanska ungdomsserier funkar som softarprogram och inte blev saken sämre av att jag inviterades på middag hos en av kusinerna, så var den dagen räddad. Men det man inte gör nu får man göra sedan, gammalt visdomsord.

Igår åkte jag upp till Voullerim för ett Lionsbesök, de arrangerade sin traditionella trettondagsaftonsmiddag för äldre, middag, musik och dans. Lionsklubbens medlemmar har i drygt 40 år haft denna aktivitet, som är mycket uppskattad. Ca 100 gäster brukar man vara och klubben bjuder på allt. (63 mil blev det i bilen)

Resten av veckan kommer jag att tillbringa i Laisaliden för ett lunch till lunch möte och sedan åker jag till Umeå på fredagskvällen för ett Lionsbesök där. Under helgen måste jag nog se till att mina larmrapporter blir skrivna men jag hinner med en middag hos chefen.

För en som gillar långa samtal över en kopp kaffe så är långa ledigheter rena eldoradot för såna möten, då kan man verkligen frossa! Man går från fika till fika tillsammans med släktingar och kamrater man inte sett på länge, pratar om julen, året som gått, allmäna världsläget och andra spännande saker. Inga måsten som styr utan det är bara orken på samtalspartnerna som bestämmer hur länge man håller på (..å kanske mängden fika).

Lyxen med sena nätter och långa sovmorgonar behöver inga ytterligare kommentarer.

En annan lyx är tiden som man får för TV och internet, många filmer och oändliga surfningar på nätet är kul.

Har just firat av det gamla året med en hejdundrade förkylning, ni vet en sån där som bara vi män har. Hosta, snor och annat kolijoks! Visst kan man ha bättre avslutningar på det gamla året men varför klaga det finns så mycket annat som är värre och borde uppta spaltmeter av alla dessa bloggar som finns. Vansinnesbombningar i mellanöstern, världssvälten, handel med kvinnor, naturkatastrofer och mord för att nämna några ämnen. Jag förstår att det inte är lätta att visa sitt engagemang i sådan här frågor eftersom dem och det man vill påverka är så långt borta från ens egen tillvaro och på något vis verkar det omöjligt att göra sin röst hörd. Det finns förstås en del nya metoder som visat sig ha framgång, jag tänker på nätet och de uppror som uppstår där, men jag tvivlar på att diktatorer och våldsverkare världen över tar hänsyn till dessa upprop om de nu ens ser dom. Frågan är då, hur ska vi påverka?
Jag tror att alla vi i den fria demokratiska världen måste ta ansvar för att vi just är fria och demokratiska dvs gå och rösta när det är val, engagera sig i samhällsdebatten och framför allt engagera sig politiskt i politiska partier. Om vi slutar kämpa för det demokratiska samhället så kommer det att kollapsa. Vi kan redan nu se små samhällen i Sverige lida av detta fenomen, små kommuner med tuff tillvaro som tappar förtroendevalda på löpande band och ingen förnyelse sker i partierna. Detta är ett problem som vi alla måste ta på största allvar och göra något åt.

Jag har haft alldelse för mycket att göra under det gångna året och det har verkligen tagit på krafterna. I bland är det lätt att vara efterklok och tänka att det var väl det jag visste. Jo det är väl sant men jag vet inte heller om jag skulle vilja vara utan de erfarenheter och upplevelser som jag fått under året. Både det positiva och negativa i en liv ger kunskap för framtiden. Frågan är nu hur jag ska ta mig an 2009, ska följa alla feelgood-filmers budskap och bara göra det jag själv vill eller ska jag ta alla min självpåtagna uppdrag i hamn? Detta kan uppfattas som lyxgnäll av en man i sina bästa år med all tid i världen, inget som håller tillbaka. Men tiden är begränsad för oss alla och vi måste prioritera, när man gör det så måste man ta i beaktan vad ger detta mig? För alla vi vill känna oss behövda och uppskattade och det väger en stort när man måste välja mellan ens åtagande.

Tillsammans med ett antal kollegor från räddningstjänsten var jag på skotertävling i går i rollen som säkerhetspersonal (brand och akut sjukvård) och som tur var blev det blev få ingripande. SUSK (Storumans skoterkklubb) som var arrangörer fick två förare bland de bästa, dels Evelina Fredriksson som vann damklassen samt Viktor Stenman som blev tvåa i två klasser. Stort grattis! Men den stora suveränen var Emil Öhman från Älvsbyn som formligen krossade allt motstånd, det verkar som han och skotern är ett. En annan som visade stor talang var Petter Nårsa från Moskosel som bara är 17 år och just tagit klivet upp i seniorklass.

Snart är det nytt år och nya möjligheter, men först måste jag stöka bort 2008. Jag har en del som borde vara gjort innan det nya året startar. Problemet är att jag just nu är inne i en fantastisk skön jullunk, långa sovmornar och sena nätter samt gärna med en eftermiddagsslummer.

Har avnjutit en sen frukost med jultidningar som tillbehör, (jag undrar hur mycket kusinbarnen har tjänat på att sälja jultidningar till mig) det är riktigt härligt att sitta i lugn och ro och njuta av julfriden.

För mig börjar julen kl 15.00 på julaftonseftermiddagen i soffan hemma hos mor och far tillsammans med familjen, har man inte fått julfrid tidigare än så kommer den till en då. Att se Kalle och hans vänner är en fin tradition och jag missar den endast pga utryckning eller mycket hög feber.

Idag är det dags för mig att påbörja och avsluta julklappsbestyren, denna (o)vana uppstod i sena tonåren och har under åren utvecklats till en konstform och är en instutition i släkten. Alla vet att det är i dag som jag startar upp processen och därför är jag alltid mottaglig för sena önskningar.

Många dagar har gått sedan jag senast yttrade mig i detta forum och många saker har hänt i vår samhälle och ute i världen. Finanskrisen slog till med fullkraft mot allt och alla, vi kan se effekterna på många olika sätt: prognosen för kommunens skatteintäckter påverkas negativt, folk förlorar sina jobb, bankerna håller hårt i sina pengar osv osv. Men en liten positiv grej är att bensinpriset verkar falla. I kommunen så har tecknat ett kontrakt med en operatör för flygtrakfik, industrihuset är snart klar och frågan om kommunen ska ha en kommundelsnämnd för Tärnabyområdet utreds. Frågan är nu om vi ska se framåt och kämpa eller om vi ska lägga oss ner och självdö?

Jag är övertygad om att vi ska kämpa och blicka framåt men det kräver en del uppoffringar, både av oss personligen men även inom kommunen. Vi måste ta tillvara alla människors kraft och vilja för att skapa en ny framtid! En framtid som styrs av oss istället för av omvärlden, vi måste agera istället för reagera. Detta är inte helt enkelt att göra men om vi verkligen vill så går det.
Många är dom mentala hindren, så som: Det var bättre förr, Det där har vi prövat och det gick inte, Vi ska minsann ha det också, osv osv.
Frågan är alltså: Klarar vi av att samverka för kommunens bästa?

Julen står inför dörren
Jag tillhör den lyckliga skaran av människor som har positiva minnen av min barndoms jular, som vi för det mesta tillbringade hos mormor och morfar i Umnäs. Mycket släktingar på plats och många, långa middagar samt julotta med efterföljande kafferep. Tomtens besök var förstås spännande och alltid var det någon julklapp som var särskilt önskad. Alla dessa goda minnen gör att jag än idag håller julen högt, även om jag idag inte önskar mig något speciellt, mer än fred på jorden, så kan man inte låta bli att ge bort julklappar. Vana trogen så uppstår inte paniken före den 23:e.

Några dagar jakt har det blivit och det är alltid lika spännande. Ska man få höra en hund skälla, kommer det förbi någon älg oh framförallt får man skjuta en storoxe? Ja, jag har hört hundar, sett älgar och skjutit en, dock inte en oxe. Så på det stora hela är jag nöjd, för det blev några nätter i jaktstugan också.

Hur kommer man ihåg vad man ska göra när allt som har med saken att göra ligger i någon hög på bordet eller golvet i köket? Jag vet inte riktigt svaret på saken men för eller senare så ringer en klocka och jag kommer på att det skulle jag göra. Skicka mail, svara på enkäter, skriva protokoll osv osv allt detta ordnas på något sätt, men visst har jag ibland en lista med grejer som ska fixas men det är inte alltid den som hjälper mig att komma ihåg, för listan kan också hamna i högarna och därmed gömmas för mig.

Budgetarbetet inför 2009 är i fullgång och det är som vanligt många avvägningar som ska göras. Hur stor pott pengar ska var och en ha, vilka uppgifter ska egentligen kommunen syssla med, hur mycket ska vi investera för? Jag har verkligen svårt med att göra alla dessa avvägningar för och emot, visst vill vi satsa på framtiden men hur ska vi lösa nutiden då? Vilka ska framhållas och vilka får stå tillbaka? Svaret kommer på fullmäktige i november.