Singelbloggen

Etikett: Matt. 7:25

Sand eller klippa?

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag fortsätter fundera om ämnet trygghet i våra liv. Finns det något som inte förändras, som är stabilt och håller i alla väder? "Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom det var grundat på klippan." Matt. 7:25

Ibland kommer kritik mot kristen tro, Bibeln och Jesus att inte förändras. Gud framställs som något omodernt och dåligt på grund av detta. Men just i denna stabilitet finns hemligheten. Att bygga sitt liv på Gud istället för relationer, känslor eller annat flyktigt är stabilt och tryggt. Allt annat är som att bygga sitt hus (liv) på en grund av sand. När regn, flod eller blåst kommer har vi inga rötter. Huset faller och så även vi.

Innan jag blev kristen förstod jag inte vikten utav att bygga sitt liv på något som håller år efter år. Jag gjorde som alla andra och byggde livet på människor och världsliga ting. Vad hände? Äktenskapet gick i kras. Huset såldes. Anhöriga dog. Kvar fanns bara svarta värkande hål. Mitt i allt detta stod jag. Vad hände då? En skyddsängel kom, tog mig med och öppnade mitt hjärtas dörr för Jesus.

Blir livet lycka och framgångsrikt bara för att man tar emot Jesus? Nej, det blir det inte. Men jag fick en styrka, en stabilitet som aldrig vacklar. Vad som än händer i mitt liv kommer Jesus alltid att stå kvar. Han står rakt. Han tar emot mig när jag faller. Han bär allt jag inte orkar bära. Jag är lyckligt lottad som funnit denna outtömliga källa av rikedom. Gud ger mig hopp när allt känns hopplöst. Gud kommer med ljus när allt är mörkt. Gud kommer med liv när allt är dött.

Det viktiga för mig är inte om Gud finns eller inte. Det viktiga är att vi lever som att Gud finns. Det är en tryggthet som består även när allt annat i livet rasar. "Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När floden sedan kom, vräkte den sig mot huset, men den kunde inte skaka det, eftersom det var välbyggt." Luk. 6:48

Din frusna själ…

Av , , Bli först att kommentera 0

Värm dig
när det blåser kallt
lär dig leva
mitt i allt

Din frusna själ
kan få liv igen
öppna dörren
till kärleken
 
När ditt hjärta
är fullt av gråt
låt det rinna ut
så får det onda ett slut
 
Lär av allt det visa
som kan hjälpa dig
att gå mitt i stormen
till den ebbar ut
 
Kom, min kära
låt oss vandra
hand i hand
låt oss ta hand om varann
 
Värm dig
när det blåser kallt
lär dig leva
mitt i allt
 
Din frusna själ
kan få liv igen
öppna dörren
till kärleken

En sångtext inspirerard av Matt. 7:25 skriven den 6 januari 2010 av Christina Axengrip

Att ryckas upp med rötterna

Av , , Bli först att kommentera 0

En skilsmässa, en nära anhörigs död eller en livskris av något slag förändrar livet för alltid. Det är som att vi rycks upp oss med rötterna. Det är smärtsamt, innebär många förändringar och är motsatsen till trygghet. Vi blir vilsna, ledsna och utmattade.

Om vi bygger vår trygghet på tillit till en annan människa kommer vi sväva i takt med den människan. När han faller så faller vi. Om denne rycks ifrån oss står vi där rotlösa och vilsna. Om vår enda trygghet är i en relation till en annan människa har vi inte något stabilitet som håller oss kvar när livet svänger.

Det kan hända att vi bygger vårt liv kring vår yrkesroll. Vi är trygga i vår titel och på vår arbetsplats. Vi skapar oss en egen sfär och lever för vårt arbete. Vad händer när vi blir arbetslösa? Idrottsprofiler  bygger ibland sin trygghet på sin identitet som just idrottsman eller idrottskvinna. En idrottskarriär är sällan särskilt lång. Vad händer när karriären tar slut? Vad har vi då att falla tillbaks på? Jag tänker på Mikael Ljungberg.

Det livet har lärt mig är att vi behöver flera olika "trygghetslager". En trygghet kan vara vår familj. En annan trygghet våra vänner och vårt sociala nätverk. Att ha ett hem att bo i är en trygghet. Att ha ett arbete ger oss såväl social trygghet som ekonomisk trygghet. Att ha en axel att gråta ut mot när livet stormar är tryggt. Att tillhöra en församling är en trygghet. Det finns säkert en massa andra saker som kan ge oss trygghet. Men de har alla en gemensam nämnare – de kan tas ifrån oss.