Så kommer kallelsen

Den 3 april ska jag läggas in och vistas på sjukhuset fem till åtta dagar. Oj, så länge?! Jag börjar förstå att det inte är en tand jag ska dra ut.

Men vilken tur att det gick att lägga det tidigare. Tankarna snurrar i  hög hastighet genom skallen. Det känns ungefär som att sitta vid sidan av en virvelvind som snurrar och snurrar och emellanåt slänger ut en tydlig detalj.Eftersom vinden är så kraftig har den slagit sönder alla förbindelser mellan de olika pusselbitarna. I alla fall hinner inte jag med hur associationsvägarna går från den ena tanken till den andra.

Jag ler lite åt instruktionerna i brevet. Det innehåller en lång lista med mediciner som jag måste sluta ta fem respektive tio dagar innan operationen. På tiodagarslistan finns Trombyl. Precis den medicin som min läkare sagt att jag ska börja ta sju dagar innan. Men jag kan konstatera att listan är signerad av en överläkare på ett helt annat sjukhus och inser att det är en standardlista inför operation. Men jag ska ringa neurologen för säkerhets skull. Det kan ju hända att de har bestämt sig för ett annat ingrepp än stenten.

Om två veckor vet jag hur det har gått. Då vet jag hur det känns. Då slipper jag undra.