Veckoandakt

Frid, Fred

Svenskans ”fred och ”frid” motsvaras i Nya Testamentets grundtext av ett och samma ord eiréne. Detta ord betecknar alltså både fredliga yttre förhållanden och sinnets jämvikt. Motsvarande förhållanden i Gamla Testamentets hebreiska, shalom, står för ett friskt, helt och oskadat tillstånd. Det kan användas om de mest skilda slag av harmoni och välgång.

Himmelrikets frid
Det susar genom livets strid en fläkt av himmelrikets frid… så börjar en textrad i en sångtext som speglar en stark längtan i vår tid. Ja, inte bara i vår tid. Fred, frid, och försoning är en längtan som följt människan genom historien. Både enskilda människor och grupper har observerat och analyserat problematiken. Man har arbetat med freds- och konfliktforskning och utsett medlare i konflikter. FN har på nationsnivå sökt lösa konflikter. Men inte bara de stora sammanhangen är betydelsefulla. Göte Strandsjö skriver i en sångtext: ”Det betyder mer än du tror om du på den plats där du bor… håller fred”. Det är inte alla förunnat att leva i ett tillstånd där relationerna är goda, där fredliga förhållanden präglar samvaron och den inre harmonin ständigt är närvarande. Tvärtom tycks behovet av förbättrade yttre och inre förhållanden ständigt aktualiseras. Både på makro- och mikronivå, eller med andra ord på samhällsnivå och för den enskilda människan.

Detta visar sig inte minst i statistiken över sjukskrivna i Sverige. Tidigare har den vanligaste sjukskrivningsorsaken varit problem i skelett och muskler, medan det nu inte är fysiskt tungt arbete som tynger människor utan den mentala tyngden med inslag av stress och oro som blir svår att bära. Detta bekräftar också mitt eget intryck som jag fått under tjugo års tid när jag arbetat som sjukgymnast. Sedan 1997 har en betydande ökning av långtidssjukskrivna ägt rum i Sverige. I olika studier har mellan 3 och 7 procent uppgivit att de lider av utmattning och utbrändhet. Man brukar tala om energitjuvar. En norsk socialmedicinare definierar sjukdomar som dränerar människan på energi som ”samsjukdomar”. De har sin utgångspunkt i ”samhälle, samvaro och samliv”. Hit hör depressioner, ätstörningar, miljösjukdomar, smärta, värk och utbrändhet. I relation till denna nya sjuklighet tycks situationen vara i det närmaste paradoxal. Samtidigt som insikten att människans situation måste lösas i ett helhetsperspektiv, det vill säga makronivå, kryper den medicinska forskningen allt längre in i kroppens mikronivåer. Med en rätt balans så berikar det ju att se det lilla i det stora och det stora i det lilla.

Vårt välfärdssamhälle
Den norske författaren och prästen i det norska stortinget Per Arne Dahl ställer frågan: Varför har vi det inte bättre när vi har det så bra? Vi kan göra en lång uppräkning som bekräftar påståendet att vi lever i ett välfärdssamhälle. Vi kan också konstatera att vi lever i ett prestationssamhälle. Människans förväntas klara studier, familj, vänner fritid och den egna utvecklingen. Dessutom ska man klara av alla samhällsförändringar som uppstår, inte minst i vår tid med en snabb teknisk utveckling. Man ska göra många val som får konsekvenser längre fram i livet och man ska kunna hantera relationer och prioritera det som är viktigt.

Aaron Antonovsky sociologiprofessor från Israel menar att ”Känsla av sammanhang” KASAM är viktiga för människan och pekar på tre nyckelbegrepp: Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet.

Många vill kunna ställa sina frågor. Man vill hitta en förändrande och förvandlande möjlighet. Man söker en upprättelse och en ny tillit.

Frågan och svaret
Anders Petter Sjödin berättar i boken ”Sök Guds ansikte” om en känd journalist vid Washington Post som fick en fråga; om han fick intervjua vilken person som helst, historisk eller nu levande, vem skulle han vilja intervjua och vad skulle frågan vara?

Han svarade:
”Om jag fick den möjligheten, skulle jag intervjua Jesus från Nasaret!
”Och vad skulle du fråga honom?”
”Jag skulle ha en enda fråga till honom: Finns det något hopp för mänskligheten?”

Det finns en längtan att höra att det finns hopp för varje människa och för mänskligheten. Människan behöver hoppet för att orka leva. Många skulle nog också vilja höra orden som profeten Jeremia förmedlade: Jag vet väl vilka tankar jag har för eder, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens till att ge er en framtid och ett hopp.

Ture Lundmark