Ibland behövs det inte så mycket mer. Billie Holiday. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, men kanske kan en sång säga mer än tusen liv…Nej, ta inte rubriken för allvarligt, det är bara en liten ordlek. Det borde ha stått måndagsmys – tacos med vuxna dottern…
Det är det vi borde göra, kasta om dagarna och gamla vanor. Se saker och ting från ett annat eller andra perspektiv. Tänka tvärtom. Som att lyssna på "September song" i oktober. Det gäller bara att träna…
Hösten är här. Tog en promenad i lätt strilregn. På väg till Hagaparken såg jag en regnbåge. Regnbågar är som nyckelpigor; ger mig samma känsla av att världen är allt bra magisk och vacker ändå..
.
När jag fortsatte mitt strosande hamnade jag bland vackra löv…
men, himlen är alltid vackrast. Att rikta blicken uppåt är aldrig fel…
Det går bra att skriva på natten. När alla ljud är borta. Inga bussar brummar förbi mitt hus; allt är lugnt och stilla. Tystnad råder. Det här är en tid för inspiration. Tankarna vaknar så sakta till liv, idéer väcks. Ibland blir idén att baka en kaka, ibland att skriva några rader och jag tror verkligen att det där gamla ordspråket, morgonstund har guld i mund, har en viss sanningshalt:-)
Tänk att vi människor är så lika. Trots att vi ibland har svårt att förstå varandra är vi ändå stöpta i nästan samma form, det är bara små detaljer skiljer oss åt. Och det är ju "de små, små detaljerna som gör det". De som gör att jag är jag och att du är du.
Alla dessa människor med fantastiska begåvningar och när ett och ett blir så mycket mer, som Puccinis "O mio babbino caro" med Montserrat Caballé – en perfekt kombo att starta en fredagsmorgon med…
Trevlig helg!
Jag kommer aldrig mera att få höra hennes röst. Aldrig mera få en kram. Aldrig mera få höra att jag var bortskämd, men snäll när jag var liten eller att hon var så fascinerad av den där babyn när mamma kom hem från BB.
Det slår mig ibland att så är livet – först lär vi oss att älska och sedan att sörja. Men, det finns inget alternativ, för annars skulle vi aldrig riktigt kunna känna om allt bara var som en dimma som passerade förbi.
Till min syster…
Förmodligen betyder det "höna i vin". Ni känner väl till den klassiska maträtten "Coq au vin" – här används ungtupp i en god gryta. Vad är det för fel på hönor? Men nej, det finns ingen avsättning för hönor som har värpt sina sista ägg. De avlivas genom gasning och skickas för destruktion. Det låter hemskt. Nej, ungtuppar eller broiler ska det vara för hönor är sega och svåra att stycka.
Orrefors ska läggas ned och jag känner lite sorg i hjärtat. Är de gamla hantverken; det som människor lärt sig genom praktisk övning och exceptionellt handlag, på väg att försvinna? Orrefors ägare heter "New Wave Group". Det känns lite udda faktiskt, ungefär lika passande som en discjockey som heter Judy Garland.
Jag står med ena foten i 60-talet eller kanske ska jag skriva 40-talet eftersom jag växte upp i en liten by, på ett litet småbruk som drevs ungefär som på 40-talet. Min mamma kärnade smör, jag drack kärnmjölk, all mat gjordes från grunden, mamma handmjölkade korna, jag räfsade hö varenda sommar och när det var dags att dra ihop höet och hässja så fanns det häst och hästräfsa. Jag har varit med om så mycket på en liten, liten plats i denna världen. En sak är i alla fall säker – min mamma skulle aldrig ha avlivat ett djur och sedan kastat bort det utan att använda köttet.
Här sitter jag med trasdockan Linda i min famn. Året är 1965.
 of I egna tankar 001.jpg)
Undrar hur de gör i hemkunskapen nuförtiden – om nu ämnet finns kvar. Jag minns än idag min första rätt. Jag gick i åttan (1975) och vi skulle göra fransk omelett. Rätten tog fem minuter att göra och det var det absolut godaste jag någonsin ätit och att jag kunde göra den! Jag var mäkta imponerad över mig själv och glömd var moderns palt och saltströmming, glömd var ugnsstekta fläskkotletter. Jag läste franska och fransk omelett passade så väl in i min röd-blå-vita värld. Faktum är att än idag älskar jag fransk omelett. Det är något fascinerande över att tillaga en enkel, god matträtt. Spara tid genom att värma en fryst portionsmiddag 15 minuter; ja, varför ska man spara tid och kan man ens spara den?
De senaste åren har jag sett nästan varje program av MasterChef. Jag ser det som en modern undervisningsteknik. Snart ska jag börja praktisera! Här ska göras suffléer, chokladfondanter, friterade kalvhjärnor, krokant och soppa på gröna ärtor. Allt ska passeras, knådas och friteras. Men, innan dess så tar jag mig en omelett och njuter av en vacker skiva tomat och några små blad av persilja uppepå. Allt har sin tid – även nostalgitrippar i minnets (skol)korridorer…
BrittaBloggen
Jag kommer från en liten charmig by i Norrbotten. Det var där jag formades och försökte komma på vad livet gick ut på egentligen.
Livet är en resa. Jag reser ibland. Tittar mig nyfiket omkring. Punktlig. Allt det andra kan vara svårt. Hållplatserna. Trängseln. Intrycken. Jag försöker fortfarande komma på hur livet ska levas. Kan inte låta bli att skriva. Kanske för att det blir för mycket i hjärnan ibland. Det finns så många saker att fundera på.
Jag är introvert, vilket innebär att jag regelbundet måste tanka energi tillsammans med mig själv.
Vad jag borde göra - kasta mig ut i livet.
Min andra blogg på Wordpress heter
Brittas Betraktelser
Senaste kommentarerna