Hagamannen men inte Lasermannen

En arbetskamrat frågar mig varför vi inte publicerar namnet på den så kallade lasermannen i Malmö.
Malmöbon är häktad misstänkt för att ha dödat en person och skadat ytterligare minst fem. Skjutningarna skakade Malmö och har paralleller till när lasermanen John Ausonius härjade i Stockholm i början av 90-talet.
I Örebro har vi dessutom en 23-åring som är misstänkt för en rad våldtäkter. Han har erkänt flera av överfallen.

I båda fallen får jag associationer till Hagamennen Niklas Lindgren. Alla har gemensamt att de är personer som har förlamat en hel stad.

Men varför publicerade vi namnet på Niklas Lindgren men inte på Malmömannen?
Den oskrivna huvudregeln för god journalistik är att man skriver om sådant som är relevant och av oavvisligt allmänintresse. När det gäller namnpublicering bör man avstå om skadan av att publicera bedöms vara så stor att skadan överväger allmänintresset.

VK:s är generellt restriktiv med namnpubliceringar av misstänkta brottslingar. Men i vissa fall gör vi undantag. Hagamannen är ett sådant. Niklas Lindgrens namn publicerades i VK i samband med att han erkände, en knapp månad efter att han vid lunchtid den 29 mars 2006 gripits. Allmänintresset var extremt stort. En namnpublicering var avgörande för att kunna berätta om Lindgrens liv och göra ett av de grövsta kvinnoöverfallen i svensk kriminalhistoria begriplig.

I Malmöfallet är allmänintresset också stort, speciellt i Skåne. Expressen och Aftonbladet har båda valt att gå ut med namnet. Även ett flertal internetsajter har publicerat namn och bild. Dock är mannen än så länge bara misstänkt och så vitt vi vet har han inte gjort några medgivanden. Bevisen är ännu också okända.
Därför tycker jag fortfarande att det är för tidigt att publicera namn, även om 38-åringen är häktad. Varken han eller något av offren har, enligt vår kännedom, heller någon koppling till Umeå eller Västerbotten.

Utvecklingen i svenska medier går mot en ökad namngivning av brottslingar, ibland innan dom fallit. I vissa fall är det också rimligt, som i fallet med Niklas Lindgren. Om det finns en tveksamhet i skuldfrågan är det inte lika självklart.
Men vad betyder egentligen allmänintresse? Det är inte detsamma som ett stort intresse från allmänheten. Inte heller är det liktydigt med allmän nyfikenhet. Det måste finnas en samhällelig relevans för att man ska tala om allmänintresse. Att allmänheten på något sätt har nytta av en publicering.

De pressetiska rekommendationerna säger: "Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger." Det innebär inte ett förbud mot att publicera namn på en misstänkt. Däremot är det en uppmaning att behandla den misstänkte korrekt och att inte döma på förhand. Massmedias roll är inte att agera domare. Journalistik får inte övergå i hämnd. Inte heller i detaljutlämnande som gör att de anhöriga lider skada.

Vad anser du om namnpublicering? Tyck till här på bloggen.

Till sist: Träffade bland annat Birgitta Corin från Tärnaby Fjällhotell och Bengt Jonsson från Klädhuset BA:s i Åsele vid Umeågalan. Två engagerade företagare av alla de 700 som var samlade. När man lyssnar till dem inser man att det finns hopp, inte bara för Umeå, utan även för inlandet.