Missnöjda sportstugeägare och sopavgiften

Vilhelmina kommun har sett en formidabel ökning av tillkomsten av fritidshus och sportstugor. I båda dalgångarnas västra regioner har nybyggnationen tagit rejäl fart och tillgången på detaljplanelagda tomter understiger efterfrågan. Kommunen har ansvaret för att investera i infrastruktur som vatten och avloppsstammar, vattentäkter och reningsverk, vägar och belysning och numera även att hjälpa till med fibernät för internetanslutningar.

Klagomål över brister i gatuunderhåll, belysning, sophämtningsavgifter och andra visar sig frekvent bl.a. här på VK:s ”Tyck till om Vilhelmina”.

Jag vill be våra tillfälliga besökare att begrunda hur det skulle fungera att vara ensamma utan bofasta i våra fritidsområden? De som besöker kommunen är ju regelmässigt mantalsskrivna i andra kommuner och berikar inte VIlhelmina via kommunal skatt. Skatt betalar man ju i den kommun man är skriven. Visserligen kan det gynna omsättningen för affärsidkarna och det är ju bra för dem, men kommunen har ingen beskattningsrätt för företag. Företagen betalar vinstskatt och den går oavkortat till statsfinanserna.

Däremot står kostnaderna för investeringarna i kommunal infrastruktur lika höga oavsett om bostaden är helårsbebodd eller endast ett par veckor. Vattenverken, rörstammarna och reningsverken måste ju dimensioneras för att klara toppbelastningarna under storhelger och semesterperioderna, men resten av åren dras man med oerhörda överkapaciteter och dessa drar kostnader. Jag kan ibland tycka att det borde vara självklart för alla, men det tycks behöva påpekas.

Samma problem blir det för affärsidkarna som behöver anpassa sin rörelse till den toppomsättning som bara räcker en kort period . Det leder till att lokalhyrorna och andra fasta kostnader måste belasta den bofasta delen av befolkningen under resten av året i form av lite högre priser. En ökad omsättning är alltid bra när den är jämt fördelad, medan toppbelastningar sällan ger det positiva utfall man skulle kunna tänka sig.

Som tekniker är jag van att betrakta tendenser genom att söka konsekvenser vid extremvärden. Låt oss fundera över hur stora uttaxerade avgifterna skulle bli om den ortfasta befolkningen reduceras till låt oss säga 10% i förhållande till antalet sportstugeägare?

Jag behöver väl knappast redogöra för hur ohållbart detta skulle bli för kommunala kostnadstäckningen och redan långt dessförinnan hade givetvis de flesta serviceorgan totalt kollapsat. Det skulle bli precis som på Kanarieöarna, Mallorca och andra högfrekventerade turistgetton, att du som fritidshusägare var tvungen att bekosta allt via din egen plånbok och kosta skulle det!

Som politiker är det min uppriktiga önskan att alla ska kunna trivas och trivas så bra att man kan tänka sig att flytta in permanent. Men då måste man inse att det inte bara går att kräva befrielse från enkla fasta utdebiteringar av exempelvis sophämtningsavgiften och VA-taxorna. Vi måste verkligen hjälpas åt allihop. Så jag reciterar J.F kennedy: Fråga inte vad Vilhelmina kommun kan göra för dig som sportstugeägare, utan vad du kan göra för Vilhelmina kommun och de kämpar som lever här hela året?