Andlig spänst

Vaknade med en känsla av tomhet. Något fattades mig. Kanske var det andlighet – ni vet allt det där som ger oss inspiration, föder vår intuition, får vänskapen och kärleken att spira inom oss. Det är den andliga spänsten ger oss kraften till att skapa, att skriva en bok eller göra en målning, att klura ut en ny uppfinning eller åka till månen. Allt det som får oss att ana de stora sambanden. Andlighet har inte så mycket att göra med religion, utan är mer kittet som sammanfogar tanke och handling ; andlighet är mer en resa vi gör för att lära oss mer om oss själva. Det handlar om att förstå livet självt. I all tysthet.

Då och då måste vi riva lägret och dra vidare till nya ställen. Vi gör så då och då i livet, somliga oftare, andra kanske bara en gång i livet. Det handlar om att göra det oförklarliga begripligt. Om en gemenskap försvinner måste vi finna en ny; finna en plats där vi hör hemma och finns till. Kanske river vi och bygger nya läger för att söka förlåtelse och finna hopp.

Sol därute. Det kommer att bli en fin dag. Ska över till M. och fika efter lunch, för att få höra lite skvaller från Lycksele med omnejd. Ska bli trevligt – kanske rent av något som ökar min andliga spänst.