(L)ögnen och hur vi faller

Det vi bevittnade igår i Sveriges riksdag var ett sorgligt skådespel hur de kommande fyra åren kan se ut.

Socialdemokraterna bad allianspartierna om att komma överens om talman. Budskapet var att vi behöver inte välja en socialdemokrat, men ge inte makten till SD.

Det ignorerades.

De fyra allianspartierna frångick en ordning där talmannen utses från största parti eller åtminstone block när man lanserade Andreas Norlén(M). Man lät Sverigedemokraterna, ett främlingsfientligt parti med nazistiska rötter, i praktiken välja den talman som ska styra riksdagens arbete och regeringsbildningen.

Kedjereaktionen lät inte vänta på sig. De rödgröna frångick därför praxis i sin tur och sparkade ut Björn Söder(SD) från 2:e vice talmansposten. Allianspartierna röstade blankt.

149 röster för Lotta Johnsson Fornarve(V). 82 för Björn Söder(SD).

Ordningen faller så samman.

Sverigedemokraterna anklagar Moderaterna för feghet som inte stöttade Söder. Inom Moderaterna väljer ett 20-tal ledamöter att trotsa partilinjen till stöd för Söder.

Liberalerna är märkbart stressade över att man röstade blankt. Ett par timmar efter omröstningen publicerar man följande bild på sin facebooksida:

En häpnadsväckande lögn då alla vet att Liberalerna inte röstade nej utan la ner sina röster. Detta försök till historieomskrivning bottnar naturligtvis i vetskapen att Liberalerna gjort sig beroende av Sverigedemokraterna. Det är ingen kul saga att berätta för sina barnbarn.

Historiskt var det Socialdemokrater och Liberaler som sida vid sida kämpade för den allmänna rösträtten i Sverige. Igår lät Liberalerna främlingsfientliga krafter avgöra hur riksdagen ska ledas. Det är en tragedi.

Ingen avundas Liberalernas position just nu. Men vi har alla ett ansvar att stå på rätt sida av historien.

När allting faller som för hundra år sedan vänder sig blickarna åter till liberaler för att försvara demokratin. Vart finns ni idag? Ingen hos oss kräver att ni ska samarbeta med (s) eller åstadkomma en socialdemokratisk regering. Men på era axlar vilar nu ett ansvar som sträcker sig långt utöver de kommande fyra åren. Låt inte främlingsfientligheten få styra över Sverige.