Det borde användas mer av sunt bondförnuft idag!

Det handlar om en familj med en pappa och en nioårig son som kom till Sverige från Gaza för ett år sedan. De fick uppehållstillstånd i januari. Men familjen kunde väl inte drömma om att det blev ett annat slags fängelse somi  de hamnade i istället

Yaqoub som pojken heter skadades svårt i en granatattack i gaza. Han träffades av granatsplitter som resulterade i att han idag är förlamad från midjan och ner. Han sitter i rullstol och har dessutom en stomipåse på magen.

Trots detta så har alltså Kristianstad kommun placerat dem i en lägenhet på fjärde våningen i ett hus utan hiss. Hur tänkte dom då. Detta har fått till följd att pappan måste bära pojken ner till bussen när han ska till skolan varje morgon och sen bära honom upp igen när han kommer hem.

Rullstolen ryms knappt in i det lilla badrum som finns i lägenheten och den är absolut inte anpassad för en rullstolsburen.

Jag undrar om någon tjänsteman eller politiker överhuvudtaget skulle ens komma på idén att behandla en svensk familj på ett liknande sätt.

Nu säger visserligen socialchefen i kommunen att man ska försöka rätta till detta. Men jag undrar hur det överhuvudtaget kunde ske.

Hur var det nu med att vi i Sverige skulle arbeta utifrån FN:s Barnkonvention och att barnets bästa alltid ska komma först, att alla barn har lika värde och att alla barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Ja hur tänkte dom när dom placerade Yaqoub på fjärde våningen utan hiss. Han får sitta och titta på barnen som leker nere på gården utan att få delta i leken själv pga att någon inte kunde se längre än näsan räcker när man placerade dom där.

Det finns ju något som heter ”vanligt sunt bondförnuft” det kanske är på tiden att det börjar användas både här och där bland tjänstemän och politiker i samhället idag….