Idag blir det fläsklägg till middag…

VÅR KOKBOK. Utgiven av Kooperativa förbundets provkök. Tolfte omarbetade upplagan. Rabén & Sjögren Stockholm 1978.

Vissa sidor har under årens lopp nästan klistrats ihop, beroende på maträtt och dagsform. Sylt, pitepalt och lasagne toppar ihopklistringsgraden:

1. Sylt
2. Pitepalt
3. Lasagne
4. Rågkakor
5. Grundrecept för vetebröd
6. Mexikansk köttfärsgryta – Chili con carne
7. Stekta kycklinghalvor på potatisbädd
8. Grundrecept för pannkakor och plättar
9. Kokt fläsk eller fläsklägg
10. Gravad fisk
11. Fisk i skivor kokt i kraftigt saltat vatten – på norskt vis
12. Ugnsstekt fisk
13. Indonesiska grytan

Undrar hur många som har Kooperativa förbundets provkök att tacka för sina grundkunskaper i matlagning – långt innan tv-kockar (om man undantar Ria Wägner förstås) och Allt om mat gjorde sitt intåg. Eller från sin mamma eller kanske Cajsa Warg. Jag minns fortfarande vårt stora bondkök med syltning och saftning, kalvsyltande och bakande. Dofterna. De varma glasburkarna. Papperslapparna där jag skrev ”Älgkött. stek, 1971” eller ”Gris, kotletter, hösten 1970” innan alla paket lades i den toppmatade frysboxen. De nyskördade morötterna, mandelpotatisens jordighet, söndagssteken i ugnen.

Fortfarande ges Cajsa Wargs kokbok ut, citat Adlibris: ”1755 gav Cajsa Warg (1703-69) ut Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber, en nydanande kokbok som blev en stor succé. Bokens recept byggde på råvaror som var relativt tillgängliga och måttangivelserna respektive tillagningstiderna var mer exakta än brukligt vid den här tiden. Ett stort antal upplagor följde och boken kom under lång tid att betraktas som alla husmödrars bibel. Cajsa Warg har med verket sedermera kommit att betraktas som den svenska kokkonstens moder.”

På Historiesajten kan man läsa mera om Cajsa Warg, citat: ”Under 1740-talet tog hon tjänst som husmamsell hos sin mors kusin, Catharina Klinckowström. Catharina var gift med Leonard Klinckowström och han älskade Cajsas mat. Han var en tjock och matglad herre som alltid skulle ha minst tolv rätter per måltid. Hans hem sägs ha varit öppet för dåtidens kändisar som Carl Michael Bellman och Johan Tobias Sergel som ofta kom dit och åt. Vid 52 års ålder (1755) gav hon på egen bekostnad ut en kokbok på 800 sidor som hette: ’Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber’. Boken blev en storsäljare och 1772 översattes den också till tyska. I hennes bok står det: ’man tager, om man så hafva kan’, vilket sedan sägs ha blivit det kända: ’man tager vad man haver’ detta uttryck står dock aldrig i hennes bok, men däremot börjar ofta hennes recept med ’man tager..” Slut citat.

Nu puttrar fläsklägget på spisen tillsammans med vit- och kryddpeppar, lagerblad och lök. I ett senare skede ska även potatis och morötter tillsättas. Idag blir det ingen kålrot, men grundrecept är alltid öppna för variationer. Men så skönt det är med en matlagningsmanual, en trygghet i en allt osäkrare värld…