Conny Forsströms demokratiskt socialistiska blogg

Politiska åsikter

Högerns vision

av ett samhälle där företagen reglerar sig själva, fungerar inte. Se på McDonalds, en organisation som är "den osynliga handen" förkroppsligad. När ska ni inom högern erkänna att det måste finnas motkrafter till rovdjurskapitalismen?

I högerideologiernas vision av samhället ingår att fackens betydelse måste minska. Som förklaringar menar man att de hindrar vinstutveckling och bla bla bla. Men tyder inte McDonalds-problematiken på en annan sak, nämligen att facken har för LITE makt. Såna här företag ska kunna tas i öronen rejält med miljonbelopp i böter för att de ska kunna tvingas på knä. Alternativt måste man kunna genomföra strejker som tvingar ner ledningen på sina bara knän så att läget skärps till. Så slutledningen från högerns sida att facket har för mycket makt är helt felaktig. Om något så måste facket få MER makt att ta företag i öronen!

Etiketter: , , ,

10 kommentarer

  1. Uffe N

    Varifrån har du fått att McD är ”den osynliga handen”? Min tolkning av ”osynliga handen” är att den består av alla individer (dvs inte företag!) i samhället, eller som bor i en viss ort.

    Och självklart tycker jag att det skall finnas motkrafter mot ”rovdjurskapitalismen”, men dessa skall främst vara landets lagar.

  2. Uffe N

    Och vad gäller fackets makt, tillåt mig att återge vad en tidigare arbetskompis till mig råkat ut för.

    Innan han blev min arbetskompis hade han ett eget företag, som gick OK utan att generera fantasibelopp. Kompisen lät företaget växa, och en dag knackade facket på dörren och ville att han skulle skriva på kollektivavtalet.

    Kompisen läste genom avtalet, och hade inga invändningar mot något utom två punkter. Jag minns tyvärr bara den ena: den sade att facket centralt skulle utse vem som skulle representera personalen i företagsstyrelsen.

  3. Uffe N

    Del två:
    Kompisen tyckte att om någon skall representera personalen på hans företag skall denne vara en av personalen.

    Facket ansåg att det inte fanns något att diskutera, antingen skrev han på deras förslag till avtal eller så skulle företaget sättas i blockad.

    Kompisen skrev på avtalet, något annat kunde han inte göra.

    Men han gjorde också en sak till: när han kom tillbaka till kontoret, kallade han in all personal till sitt rum och förklarade läget för dem. Och där och då sade han upp _alla_ som arbetade åt honom.

  4. Uffe N

    Del tre:
    Hela hans personal fick alltså gå hem den dagen, och börja leta efter nya jobb, för att facket tyckte att just de två paragrafer kompisen vände sig mot var väldigt viktiga.

    Om facket varit lite mjukare i sin attityd kunde hans personal haft kvar sina jobb, och sluppit bli arbetslösa. Så visst, facket drev igenom att kompisen skrev på kollektivavtalet enligt fackets krav, men till vilket pris?

  5. Conny Forsström

    Svar till Uffe N (2010-05-17 21:43)
    Och det var inte så att han överhuvudtaget inte ville skriva på kollektivavtal och använde ett svepskäl för att inte behöva tala om att han var emot idén med kollektivavtal? Om det är som du säger är det tråkigt men vadå att facket skulle utse någon som satt i styrelsen? Det var väl ändå en anställd som skulle sitta där eller?

  6. Uffe N

    Som jag minns det var kompisens motstånd mot just den paragrafen i kollektivavtalet att facket skulle utse personalrepresentat. Oavsett om personen i fråga var anställd på företaget eller inte!

    Jag tror inte kompisen hade något emot kollektivavtalet som principsak eller att han hade något mot de flesta punnkter i avtalet. Men han hade något mot två punkter i avtalet, tillräckligt mycket för att ta striden till sin sorgliga spets.

  7. Conny Forsström

    Svar till Uffe N (2010-05-17 22:19)
    Nu vet jag inte vad som hände på din kompis företag, men är det inte så att facket ELLER de anställda kan utse sin representant? Saken torde ju vara utagerad om de anställda är nöjd med fackets val av representant.

  8. Conny Forsström

    Svar till Uffe N (2010-05-17 22:19)
    Arbetsgivaren må så klart ha åsikter om val av fackrepresentant, men det är väl ändå viktigast att de anställda godkänner representanten, oavsett vad arbetsgivaren må tycka?

  9. Conny Forsström

    Svar till Uffe N (2010-05-17 22:19)
    Och det var inte så att kompisen ifråga var rädd för att ”fel” representant skulle kräva för mycket, i egenskap av fackombud? Jag frågar bara eftersom jag inte vet situationen i det aktuella fallet.

  10. Uffe N

    Som jag minns det (det var för sisådär 15 år sedan…) så kunde personalen vara med på styrelsemötena om de ville, det var bara att säga till chefen (=ägaren, min jobbarkompis) så att man fick tilltugg. De fick säga vad de ville, men hade ingen rösträtt.

    Det jag tror kompisen var rädd för var att företagets interna information skulle spridas för mycket. Företaget pysslade med något som de var nästan ensamma om i Sverige, men andra företag som kom över viss information kunde enkelt konkurrerat ut dem. Om personalen fick veta var det ingen större risk, men med utomstående?….

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.