FramtidUmeåVärld

Etikett: buss

Elbussar, Umeå och Hybricon

Av , , 7 kommentarer 4

 

Umeås Elbussystem med tio bussar är levererat av Hybricon. Systemet har drabbats av olika störningar, som blev så allvarliga så det kan betecknas kollaps vintern 16/17. I mitten av mars stod minst hälften av bussarna i väntan på reparation.

Elbussar är en utmärkt ide. Bussar går inte långa sträckor och behöver därför bara begränsade batterier. Upprepade accelerationer och bromsningar kan göras mindre energikrävande. De är en del i ett minskat beroende av fossila bränslen. De ingår i ett nät där enstaka problem vid enstaka tillfällen är lätta att hantera (en buss som tex får slut på ström kan relativt lätt få hjälp). Luftföroreningarna och bullret i stadskärnorna minskar. De är förarvänliga. Hållplatser kan förläggas i inomhusmiljö (gallerior t ex). Umeås närhet till ett av Sveriges största vattenkraftverk liksom stadens karaktär av kunskapsstad är argument för elbussar just i Umeå.

När jag första gången hörde att jag skulle få åka elbuss från ändhållplatsen för 9, som jag bor vid, såg jag fram mot det. Sedan byggdes det en laddstation. Den stod utan att användas några år och min första elbusstur blev inte i Umeå från hemmet som jag hade sett fram emot. Efter några år började provturer. Men de drabbade oss boende i närheten eftersom strömförsörjningen inte klarade av att försörja både oss och en buss under laddning (de kom in störningar på nätet). Då byggdes en stor byggnad som visst innehåller ett batteri som batteribussarna kan laddas från till stor kostnad och visst hinder och siktstörning och ett planerat strömavbrott vid själva inkopplingen. Denna konsekvens var alltså inte känd när provtrafiken startade.

Vid den tidpunkten skrev jag till några, bl a chefen för Hybricon och fick avfärdande brev. Jag nämnde bla annat att Hybricons föregångare gått i konkurs (mars 2013) en information som inte uppskattades att jag spred.

Men nästa två år har bussar gått regelbundet och tidtabellsenligt, men ganska ofta ”reserv dieselbussar”. Jag har observerat en del problem också när jag själv åkt elbuss, ”strömmen” har ibland inte räckt ända fram och ”reservmotorn” har trasslat. Jag har ofta sett folk vid laddstationen som åtgärdar något. Dock finner jag de självupplevda problemen acceptabla.

När Umeå sökt att bli Europas miljöhuvudstad har jag framfört att jag tyckte man skulle vänta tills Umeå visat förmåga att åstadkomma ett färdigt fungerande system istället för att belöna ambitionen.

Jag har också framhållit att ny teknik kan ge upphov till mycket oväntat trassel och att det är viktigt att detta dokumenteras på ett sådant sätt att andra kommuner som vill sjösätta elbussystem inte gör samma misstag. T ex så lät Umeå Energi uppladdningsstationen koppla in sig på en punkt i elnätet som inte hade tillräcklig kapacitet, ett misstag som inte borde upprepas, åtminstone inte i Sverige. En dokumentation tillgänglig på webben över de nämnvärda olika fel och misstag som inträffat med elbussarna i syfte att förbättra elbussar som system.

Umeborna och särskilt de bussåkande har drabbats av problemen med elbussarna. Statsmakterna borde stödja sådana som vill utveckla elbusssystem genom att ersätta Umeå kommun för de oförutsedda extrautgifterna även om en del av elbusssatsningen faktiskt görs av statsmakterna. Det skadar också iden med expansion av elbusssystem, men det är förstås riktigt att expandera långsamt så länge det finns berättigade tvivel att tekniken är tillräckligt utvecklad. Jag tycker t ex inte Umeå skall lägga order om fler elbussar de närmaste fyra åren.

Jag är själv förvånad att de största problemen har dykt upp under den senaste vintern. Det finns en del erfarenhet av tidigare vintrar som borde vara tillräcklig för att reducera problem och det senaste vintern har jag inte uppfattat som besvärlig och den började sent. Men det visar väl just att expansionen av nya system inte skall gå för snabbt.

Man kan ju säga att det finns en mycket lång erfarenhet av eldrivna trådbussar och spårvagnar som borde lett till att motorerna fungerade driftsäkert vilket inte varit fallet. Man kan påpeka att Umeå ligger mycket långt norrut jämfört med de flesta platser där elbussar använts nu och för länge sedan. Detta ger mörka, kalla, långa, tidvis fuktiga vintrar som kan ge problem som inte uppstår på andra ställen. Norrtåg har drabbats av liknande svårigheter.

Information om deras elbussar och elbussystem ges ganska bra av Hybricon själv http://www.hybricon.se/sv/hem.htm (vad jag saknar är utförlig rapport om de tekniska svårigheterna). Hybricon föregicks av ett utvecklingsbolag och en del av personalen var med på den tiden, men det har nog skett ett stort bortfall av den mest kvalificerade personalen i reduktionerna 2012 och 2016. Det finns inget skäl att misstro uppgiften att en del av krafterna i Hybricon är delvis ideellt motiverade av kravet på teknikutveckling i miljövänligare riktning.

På hemsidan eller facebooksidan för lokal busstrafik i Umeå nämns 170401 inget om problemen med elbussarna eller förseningarna. Den information medborgarna får är genom VK, men VK tar betalt för att delge mer än ingressen elektroniskt till icke inloggade prenumeranter. http://www.vk.se/plus/1969174/att-byta-de-har-motorerna-tar-flera-dagar Västerbottens Folkblad har inte nämnt något om problemen.

En ganska utförlig och vettig diskussion finns på http://blogg.vk.se/andersforss/2017/03/30/dags-att-gora-en-oppen-upphandling-av-umeas-elbussflotta/ där en socialdemokrat diskuterar ärendet och föreslår fler elbussar.

Elbussar utvecklas av andra än Hybricon http://www.dn.se/ekonomi/volvo-satsar-pa-tysta-elbussar/ . Även i en värld utan Hybricon kanske vissa komponenter i teknikutvecklingen kan tas över av andra.

Jag tror man skall se det så att Sverige har tjänat på den teknikutveckling och tidiga instruktion av elbussar som Umeå kommun satsat på och att kommunen inte skall kritiseras för satsningen och att mycket av att det gått dåligt beror på omständigheter som kan kallas otur snarare än ”ledningens” inkompetens. Men vinsten för Sverige skulle varit större om Umeå kommun var öppnare med de tekniska orsakerna till problemen. För Ume-borna har trasslet med bussarna haft begränsade betydelse (dieselbussar har ersatt) utom under några månader och det är för tidigt att säga att de orsakats mer än ganska begränsat trassel under tio år. Däremot får de betala en hel del för att kompensera trasslet vilket förmodligen kommer att underskattas om det redovisas även om en hel del betalas av staten.

I en inbjudan att teckna aktier i Hybricon 170321 påstod Hybricon ”Umeå som dagligen använder sig av alla tio bussar”, ”Bussarna redan finns och fungerar – i verklig driftmiljö under tidvis bistra klimatförhållanden ” Detta är starkt missvisande när det sägs vid en tid då över hälften av bussarna står och väntar på reparation och problemen med elbussarnas driftsäkerhet just har fått facket att anmäla bussbolaget http://www.vk.se/plus/1968282/facket-kraver-stopp-for-stressiga-bussturer-i-umea  Detta fick mig att reagera för att jag tycker Hybricon och Umeå kommun mörkat alla problem elbussarna orsakat även om det mycket är otur, och Hybricon har alldeles nyss fått ny VD vilket gör mörkandet av det dåliga nuläget mer förståeligt, och det lätt bli för mycket syndabockande när något går snett. Men skälet till att jag skriver det här är alltså utlöst av denna händelse koincidensen av sammanbrottet för elbussystemet vintern 16/17 och påståendena om hur bra det fungerar när Hybricon viggar färska pengar och parat med min vetskap att tidigare problem mörkats eller bagatelliserats.

_______________________________________________________________

Från: Börsvärlden (partnererbjudande) <[email protected]>
Skickat: den 21 mars 2017 08:05
Till:
Ämne: Inbjudan till teckning av aktier i Hybricon Bus System AB (publ)

 
Miljövänlig svensk kollektivtrafik tacklar globala klimatutmaningar

Tio av de totalt 41 eldrivna bussarna som finns i Sverige har tillverkats av Hybricon. Teckningsperioden för företrädesemissionen – som är i förväg täckt till 100 procent genom garantier och teckningsförbindelser – inleddes den 15 mars och pågår fram till den 31 mars.

– Hybricon är mycket långt framme med en komplett lösning på hur kollektivtrafiken i städer kan göras buller- och avgasfri. Vi har kommit en bra bit längre än våra konkurrenter, berättar Hybricons vd Johan Suup.

Ny statistik visar den snabba tillväxten av antalet elbussar i drift i Sverige. Förändringen senaste året motsvarar mer än en fördubbling. Men enligt Johan Suup ska man inte nödvändigtvis förstå det som att Hybricon har en marknadsandel på sådär omkring 25 procent:

– Marknaden är fortfarande i sin linda vilket visas av den snabba tillväxten så man ska inte ta för hårt på siffrorna.

Enligt Johan Suup säkrar företrädesemissionen bolaget finansiella situation fram till nya order och nästa produktionsfas.

– Med finansieringen på plats finns alla förutsättningar att bygga en långsiktigt hållbar verksamhet med mycket lovande framtidsutsikter, förklarar han.

Hybricon har för närvarande slutlevererat alla beställningar. De har gått till Umeå som dagligen använder sig av alla tio bussar och tre laddstationer.

– Hybricons elbussar passerade 400 000 kilometer i verklig drift hos Umeås lokaltrafikbolag för mindre än en månad sedan, vilket tydligt illustrerar hur snabbt vår bussverksamhet rör sig framåt. Det är en ökning i storleksordningen 30 procent från så sent som tredje kvartalet, framhåller Johan Suup.

Att bussarna redan finns och fungerar – i verklig driftmiljö under tidvis bistra klimatförhållanden – ger konkurrensfördelar som stärks i takt med tiden, enligt Johan Suup.

Han ger inga detaljer om pågående upphandlingar, men det framgår att de är cirka tio till antalet.

– Vi tror på ett genombrott för elbussmarknaden med start under 2017 och fortsättning in i 2018. Vi har den bästa produkten och kan snabbt bli en stark aktör när marknaden tar fart, säger Johan Suup.

Det har framkommit att en av Hybricons styrkor är en ”stabil” och ”långsiktig” huvudägare som kontrollerar mer än en tredjedel av bolaget. Bakom ägarnamnet ReMoD Invest AB finns bland annat familjen till Millennium-trilogins upphovsman Stieg Larsson.

– Våra ägare har ett genuint miljöengagemang och vill ge fler än Umeåborna en kollektivtrafik utan utsläpp och buller. Ska jordens befolkning klara av klimatutmaningarna så kommer det krävas både mer och miljövänligare kollektivtrafik, resonerar Johan Suup.

För att ladda ned teaser, anmälningssedel och prospekt, klicka här.

7 kommentarer
Etiketter: , , , ,