Etikett: tilapia

Try not to get fired the first day on the cucumber farm

Av ekergard, 17 oktober 2022 kl 14:23, Bli först att kommentera

Rubriken på detta inlägg beror på att vi nyligen såg Top gun maverick. Mer om det senare, inte om Top gun, utan om gurkodling. Ibland är det så att saker som ligger i tiden dyker upp i olika sammanhang. T.ex. samtidigt som vi i skolan diskuterar om att använda sötlupiner/matlupiner som fiskfoder, läste jag om företaget Lupinta AB. De är Malmö-baserade och tillverkarna mat från lupiner, bl.a. lupin-burgare. Betyder det att lupiner ligger i tiden? Enligt Lupintas hemsida ska deras produkter finnas på ICA Kvantum, Mariehem i Umeå, men när jag var där fanns det inte.

Bild: företaget.

Nåja vad jag däremot hittade på Kvantum var svenskodlad tilapia och svenskodlad clarias-mal. Fisken tilapia har jag skrivit mycket om*. Betyder det att tilapia ligger i tiden? Något annat att nämna i sammanhanget, tilapia och claias som återfanns på ICA-butiken odlas av Gårdsfisk AB och både Gårdsfisk och Lupinta med i denna artikel: Företagen som förnyar mat-Sverige. Något tredje som, för Umeå-bor, är kul med den artikeln är att Harvest samt Björkvodka nämns. Kvinnan bakom björkvodka gick förresten samma kurs som jag för några år sedan. Men nu är det dags att gå tillbaka till gurkorna. Företaget Agtira, startat med fokus på akvaponisk odling, nämns också i artikeln.

Bild: Agtira & Coop Nord.

Agtira planera att etablera sig i Umeå, de ska odla gurkor tillsammans med Coop Nord. Saken är ju den att min utbildning är till just akvaponi-ingenjör. Det är väl inte omöjligt att jag kommer att söka jobb på Agtira i framtiden. Om det i sådana fall är rätt eller fel av mig att skriva ett inlägg som detta vet jag inte. Inlägget är i värsta fall lite rörigt, men det visar att jag är intreserad av framtidens mat-Svergie och det var ett skämt att jämföra mig med Tom Cruises karaktär i filmen.

* Jag har också spekulerat om vi i Norrland ska göra palt på clarias-mal.

Nödmat eller tilapia

Av ekergard, 10 oktober 2022 kl 10:18, Bli först att kommentera

Våren 2020, i början av pandemin, klagade jag över hyperbola rubriker. Engelskspråkiga i både sociala media och i ”gammelmedia” gillade att jämnföra covid med digerdöden eller fiktiva pandemierna i t.ex. Maddaddam-trilogin och Station eleven. Obehandlad lungenpest, precis som sjukdomarna i nämnda romaner, har 100 % dödlighet, något ni kanske kommer ihåg att covid inte har. Nu när vi har energikriser och matkriser skulle motsvarigheten till dessa hyperbola rubriker vara att jämföra nutiden med t.ex. svältåren 1867-69 – eller för att ta ett exempel känt för engelskspråkiga jämföra med den irländska potatishungern. Men av någon anledning sparar de i detta fall på krutet. De rekommenderar inte att vi, likt under historisk hungersnöd, ska samla in nödmat. (För vad det är värt, jag misstänker att dagens kriser är värre än covid.)

Nåja ett exempel på nödmat här uppe, för bl.a. nybyggarna i Lappland och under svältåret, var ju isländslav (Cetraria islandica). De blandade islandslav i bröd och gröt. Är det vad vi ska börja göra nu? Ja, förhoppningsvis överdriver jag. Om inte annat funderar jag på om inte lupiner är ätbara? Om nybyggarna förr i tiden hade en invasion av ätbara lupiner på sin hand, skulle de ha komplimenterat sitt korn med det, inte lav. Men nej, det fanns inget enkelt svar på om de är ätbara eller inte. (Olika arter av lupiner och olika tillagningsmetoder gör tydligen skillnad.)

Okej om jag ska lämna den typen av möjliga katastrofer. Jag har faktiskt på grund av levnadskostnadskrisen, eller kanske framförallt på grund av nyfikenhet, tittat efter i asiatiska affärer om frusna påsar med fisken tilapia skulle vara en billig proteinkälla? Det finns en anledning till att tilapia är den näst mest odlade fisken i världen. Den är billig att föda upp. De verkar sälja 500 g tilapia för 65 kr. Inte så dyrt för animaliskt protein, men inte heller det billigaste? Däremot kan man fantisera om att födda upp egen tilapia. En bekant byggde om sitt hemmaspa till ett fiskrum med flera akvarium där i första hand just tilapia (oreochromis niloticus) simmar omkring. De har rest runt och hämtat 500 l akvarium via blocket och dylikt.

Mitt bästa foto från nämnda fiskrum. (Och om det är min bästa bild, förstår ni hur dåliga resten av mina bilder därifrån är.)

Det är också en hobby. Plus en del animalisk protein. Jag undrar om man kan komplettera tilapia-foder med lupiner och lavar? Eller om man vill vara seriös, just foder är ett problem med tanken på att odla tilapia själv. Foder är dyrt.

Mal, märkligt & matfisk

Av ekergard, 8 augusti 2022 kl 09:59, 1 kommentar

En enda gång har jag, i en fiskdisk här i staden, sett de afrikanska fiskarna niltilapia och clariasmal till försäljning. Det anmärkningsvärda är att de var svenskodlade. Jo att föda upp afrikanska fiskar i detta land, i denna frusna norden, behöver inte vara så märkligt, som det låter. Eller ska vi säga inte behöver vara så upp åt väggarna som det låter? Saken är väl att fisken föds upp i RAS, ”recirculating aquaculture system”, inomhus. Fiskodling har både globalt och här ökat så mycket att kuster och vattendrag så att säga håller på att ta slut. Ett sätt att öka produktioen är att flytta fiskodlingar långt ut i haven. En annan lösning är att odla fisken på land, inomhus. Som jag förstår är det ungefär så här, om du i RAS-system vill odla t.ex. abborre eller gös trivs de också i varmt vatten, så då kanske du lika gärna kan föda upp dessa afrikanska fiskar som växer mycket snabbare än abborre och gös. Därmed inte sagt att jag är hundra procent säker på att afrikanska fiskar på land är framtiden för den “blåa näringen”, vattenbruk.

Jag har faktiskt ett eget foto på clarias i ett akvarium, men det blev så dåligt att jag istället kan posta en bild från wikimedia.

För övrigt om just clarias-malen. Detta är Norrland, om vi ska äta afrikansk mal ska vi då äta den som clarias-palt? Eftersom mal är “catfish” på engelska och palt antagligen kan översättas med “dumplings” sökte jag på “catfish dumplings”, jag hittade bara ett recept och det var med jäst deg, något som jag antar man inte kan ha i en norrländsk palt?

Bild från sidan i länken.

Eljest, ekonomi, exotisk frukt

Av ekergard, 25 juli 2022 kl 10:12, Bli först att kommentera

Jo, om jag satsar på att här uppe odla bananer skulle jag väl ändå vara lite eljest? Och jag får erkänna att jag först skrev ”excentrisk” inte ”eljest”, men eljest är väl ett bättre ord? Tillbaka till bananer, här är mitt foto på en bananplanta i den biodom som återfinns på Berga naturbruksgymnasium, Västerhaninge.

Det är vanliga bananer, kanariebananer, som ätes, inga prydnadsbananer. Förutom tropiska växter: bananer, kaffe, guava, vanilj och mycket mera ingår i systemet – i detta artificiella kretsloppet i biodomen – en fisktank med den sydamerikanska pacu samt den afrikanska fisken tilapia (närmare bestämt niltilapia Orechromis niloticus). Båda två matfiskar. Vattnet från tanken pumpas till grusbäddar där nämna tropiska växter odlas direkt i fiskbajs. Med andra ord, de odlar bananer i akvaponi.

Själv har jag aldrig gillat bananer, så en bananodling var inte min första ide när det kommer till dagdrömmar om en eljest odling. När jag funderade på ett motsvarande spektakulärt system med akvaponi tänkte jag först odla sommarmalört (Artemisia annua) eftersom den användes för att ta fram en nobelprisbelönad upptäckt: malarialäkemedlet artemisinin. Fast sedan visade det sig att de idag tar fram läkemedlet med ”genetic engineered bacteria”, inte malörtsarten. Om jag vill ha ett spektakulärt akvaponiskt system får jag istället odla grödor och fiskar modifierade till att vara självlysande. Detta är något jag nämnt ofta och man får fram självlysande organismer genom att introducera GFP. Metoden att använda GFP, green fluorescent protein, belönades med nobelpris sju år innan artemisinin.

Nej okej, för landets självförsörjningsgrad kan vi ju ändå tänka oss att växthusodling av bananer inte är dumt. Vi importerar mycket bananer, varför inte odla några i en vinterträdgård? De har väl också fördelen att bananplantor ger mycket kalorier. Så om jag hade pengar skulle jag låta bygga en vinterträdgård på min uteplats och föda upp niltilapia och odla bananer i fiskbajset. Vi lever i en ekonomi som är avancerad nog för både eljest och spektakulära idéer, som att odla bananer 63 grader norr. Om ekonomin i framtiden inte kommer att vara lika avancerad – ni vet vilka katastrofer vi kan ha framför oss – är självförsörjningsgrad egentligen ett annat ord för att producera mer kalorier, igen varför inte en vinterträdgård med bananer och matfisk? Fast det kan naturligtvis finnas invändningar …

Fiskuppfödning, miljön, foder

Av ekergard, 13 december 2021 kl 10:34, 1 kommentar

Karin Bojs skrev förra påsken om att fiskodling ha blivit mer miljövänligt under de senaste decennierna. Och, jo, i min nuvarande utbildning har jag också stött på påståendet. En svag länk för hållbar fiskuppfödning är foder. Faktumet att så många av fiskarna som föds upp är rovfisk som äter fisk.

Det som kan sägas om det är att utvecklingen ändå har varit positiv. Både Bojs och föreläsare jag har haft sa det. Statistik från Our world in data: Fish and overfishing, visar också just det. Diagrammet visar Fish in fish out (FIFO) och framstegen från år 1997 till 2017. Vad FIFO betyder är inte helt svårt att förstå. Det handlar om hur många kilo (vildfångad) fisk som går åt för att föda upp ett kilo odlad fisk. För att hänga upp saker och ting på filmer. 1997 var året då Gattaca hade premiär, medan 2017 var året för Alien : covenant. Så mellan Gattaca och Alien filmen med Michael Fassbender m.fl. utvecklades fiskuppfödning så här effektivt.

Ni ser att den mest odlade fisken i världen, med bred marginal är karp. Och FIFO för karp har utvecklats riktigt positivt. Men den fisken som är mest aktuell för oss i Sverige är lax, salmon. Andelen fisk som ingår i laxfoder har minskat med något över en tredjedel, men det används fortfarande nästan två kilo för att föda upp ett kilo lax. Bättre, men inte bra. Notera också att uppfödning av andra fiskarter, som likt karp knappt ätes i Sverige, också har en riktigt imponerande utveckling. Tänker på tilapia och mal (catfish). De två är dessutom den andra och tredje mest odlade fisken i världen. Att gå från en FIFO på 1,4 kg till 0,03 kg är ändå ett okej steg framåt.

Förresten påstår de att en anledning till att ha fiskmjöl i fiskfoder är att få fisken att äta fodret. Då tänker man sig att de lika gärna kunde använda fisksmakande protein framtagen med jäst och rekombinant DNA. Detta på samma sätt som den icke hemliga hemligheten med impossible burger, är hem-protein framtaget med den tekniken. Fast det är en annan historia.

James Bond och fiskfoder

Av ekergard, 29 november 2021 kl 09:40, Bli först att kommentera

Jo jag tänker mig jag skulle få mer läsare om jag skrev om underhållning. Så låt mig skriva om James Bond och utse “the face of klorakne”. Klorakne är den akne som förekommer efter förgiftning med dioxin. Det brukade vara förknippat med den ukrainska presidentkandidaten Viktor Jusjtjenko som fick symtomet efter att ryssarna förgiftat honom med dioxin. [Ett litet tillägg i efterhand, alla förstår väl att när jag skriver ”ryssarna” menar jag inte att ryssar i allmänhet är skyldiga. Utan att misstankarna är starka mot delar av den ryska staten.] Saken är bara den att det var år 2004. Så länge sedan. Nu är det Rami Malek som skurk i James Bond-filmen No time to die, som är ansiktet för klor-akne. Jepp, skurken i filmen ser ut som han gör p.g.a. dioxinförgiftning.

Vad har detta med fiskfoder att göra? De råkar vara så att bakterieren Cupriavidus necator har (minst) två fantastiska egenskaper. Dels kan den bryta ner dioxiner. Dels, har den en egenskap som gör att det det finska företaget Solarfood använder den som källa till djurfoder. Jag tänker mig att företagets produkt kan användas som fiskfoder. Men innan jag skriver mer om Solarfood måste jag klargöra en grej. Ja dessa bakterier kan bryta ner dioxiner. Det betyder inte det är fritt fram att släppa ut dioxiner. Det finns bakterier som kan bryta ner plast. Det betyder förhoppningsvis inte att du kastar plastpåsar i Kvarken. Och dioxiner är så mycket värre än vad plast är. Förgiftning ger mycket värre syndrom än bara klorakne.

Vad solarfood gör är att de odlar denna C. necator (som enligt wikipedia förresten är samma bakterier som i min tio år gamla kurslitteratur heter Ralstonia eutropha.) De odlar bakterier och processar den till djurfoder. Poängen är att bakterien kan utvinna energi ur vätgas och därmed kan metabolisera vätgas framställd från vatten med el från solceller (Solar food).

Vad jag vill lägga till är att vissa arter som föds upp inom vattenbruk kan äta bakterier direkt. Exempel är dels fisken tilapia och dels jätteräkor. Lysekils-baserade Vegafish föder upp jätteräkor som får en del av sin näring från bakterier. (Tekniken heter “Bioflock” och beskrivs bla på företagets hemsida.) Med andra ord. Funderar jag om fiskar och jätteräkor kan äta bakterien C. necator direkt utan förädling? Då hade det varit möjligt för vem som helst att odla upp bakterien och komplettera fodret till fisk med bakterierna.

Min skiss. Och kom ihåg att jag började detta inlägg för att jag hoppades få läsare genom att skriva om underhållning.

Ekergårds fisk och grönt